Hyppää sisältöön

Högskolorna får ny finansieringsmodell

Undervisnings- och kulturministeriet 17.1.2019 13.32
Pressmeddelande

Statsrådet godkände den 17 januari universitetens och yrkeshögskolornas finansieringsmodeller för avtalsperioden 2021-2024. Förslagen för de nya finansieringsmodellerna bereddes i en bredbasig arbetsgrupp där högskolor, personal, studerande och intressentgrupper fanns representerade. Finansieringsandelarna för kontinuerligt lärande ökar betydligt.

Förnyandet av finansieringsmodellerna är en del av verkställandet av visionen för högre utbildning och forskning 2030. Målet med visionen är att höga utbildningsnivån, öka möjligheterna till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att satsa mer på forsknings- och utvecklingsverksamhet.

- Förslagen till finansieringsmodeller har beretts på en bredare bas än någonsin tidigare och arbetsgruppen var näst intill eniga om finansieringsförslaget. Man har även fört en bred samhällelig diskussion om ämnet och man har gått igenom de utlåtanden som kommit in. Det är utmärkt att den högre utbildningen förs fram i den samhälleliga debatten, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Enligt OECD:s publikation  Education at a Glance 2018 är Finland det land av de länder som jämförts som använder näst mest offentliga medel på högre utbildning, i förhållande till bruttonationalprodukten.

- Finland har som mål att bli väldens kunnigaste nation. Framtiden kräver mer kompetens. Därför bör man trygga den höga nivån på högskolornas finansiering. Finansieringsmodellen är ett verktyg för hur finansieringen fördelas på basis av kvalitet och effektivitet. I finansieringsmodellerna läggs betydligt större vikt vid det kontinuerliga lärandet, i universiteten mer än fördubblas finansieringsandelen, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Finansieringsmodellerna träder i kraft den 1 januari 2021 och tas i bruk under avtalsperioden 2021-2024. Med de nya finansieringsmodellerna sporrar man på ett bättre sätt än tidigare högskolorna till strategisk utveckling och framåtblickande, långsiktig förnyelse. Högskolornas strategier och den strategifinansiering som baserar sig på dessa bereds i en ömsesidig och öppen process. Därutöver finns en särskild finansieringsandel för de högskolepolitiska mål som regeringen har stakat ut.

Så här ändras högskolornas finansiering

Enligt förslaget ska man höja examinas andel i yrkeshögskolornas finansiering till 56 procent (för tillfället 40 %) och i universitetens finansiering till 30 procent (för tillfället 19 %). Framöver ska man enligt förslaget beakta branschspecifika skillnader i de olika examina, snabbare utexaminering och effektivare utnyttjande av högskolornas studieplatser. Också totalfinansieringsandelarna av universitetens forskning och yrkeshögskolornas FoU-verksamhet växer enligt förslaget med en procentenhet. Den konkurrensutsatta finansieringen för kontinuerligt lärande, sysselsättning och internationalisering samt incitamenten för universitetens publikationer stärks.

Andelen för kontinuerligt lärande i finansieringsmodellerna mångfaldigas: andelen i yrkeshögskolornas finansieringsmodell ska enligt förslaget vara nio procent och i universitetens modell fem procent. Av dessa riktas en procentenhet på basis av samarbetsstudier, vilket lyfter fram samarbetet mellan högskolorna, en profilering och arbetsfördelning som stärker kunnandet och behovet av att utveckla ett flexibelt utbildningsutbud. Det kontinuerliga lärandet ska framöver innehålla studiepoäng för det öppna högskoleutbildningen, specialiseringsutbildningen, särskilda studier samt för förberedande utbildning för invandrare.

I universitetens finansieringsmodell ökar den strategibaserade finansieringsandelen till 15 procent (för tillfället 12 %). Procentandelen för yrkeshögskolornas strategifinansiering förblir 5 procent (8 % i arbetsgruppens förslag). Därutöver beslöt regeringen på basis av utlåtanden att koefficienten för en examen på samma nivå är 0,7 (0,5 i arbetsgruppens förslag), så att möjligheterna till att byta bransch och till kontinuerligt lärande uppmärksammas bättre.

Modellen innehåller en övergångsbestämmelse. Då man räknar ut finansieringen för 2021 och 2022 kan de enskilda universitetens finansiering, som inte innehåller en strategibaserad finansieringsandel, enligt modellen totalt minska med högst 3 procent jämfört med året innan.

I finansieringsmodellen tar man i bruk koefficienter som beaktar branschspecifika skillnader. I yrkeshögskolorna överförde man design och i universiteten biologi, geografi och miljövetenskap till en grupp med högre kostnadskoefficient.

Promemoria (på finska)

Arbetsgruppens förslag (på finska) Luovuutta, dynamiikkaa ja toimintamahdollisuuksia - ehdotus ammattikorkeakoulujen ja yliopistojen rahoitusmalleiksi vuodesta 2021 alkaen

Upplysningar:

Emmi Venäläinen, specialmedarbetare, tfn 044 281 1234

Daniel Sazonov, specialmedarbetare, tfn 045 1296812

Anita Lehikoinen, kanslichef, ordförande för arbetsgruppen som berett finansieringsmodellerna, tfn 0295 330 182

Tapio Kosunen, överdirektör, tfn 0295 330 440

Laura Hansen, regeringsråd, tfn 0295 330 098

Matti Sillanmäki, regeringsråd, tfn 0295 330 193

***

Reformen av finansieringsmodellerna är en del av verkställandet av Visionen för högre utbildning och forskning 2030. Undervisnings- och kulturministeriet samt högskolorna och forskningsinstituten lade i november 2017 fram gemensam vision ”Förslag till Finland: Finland 100+”. I visionen ställer man bl.a. upp som mål en starkare FoU-intensivitet i Finland, att det ska finnas bättre möjligheter till kontinuerligt lärande i högskolorna samt att minst 50 % av åldersklassen avlägger en högskoleexamen.

Högskoleutbildning och forskning Sanni Grahn-Laasonen Utbildning