Frågor och svar om reformeringen av studerandeurvalen

Nedan hittar du ofta förekommande frågor om reformen av högskolornas studerandeurval. 

Frågor och svar om reformeringen av inträdesproven och den ökade satsningen på betyg i antagningen av studerande

Varför reformeras urvalsproven och varför betonar man antagningen till studier utgående från betygen?

Endast en av tre studerande fortsätter omedelbart sina studier även om högskoleplatserna har dimensionerats så att de räcker till för hela studentårskullen. Den nuvarande modellen i Finland, som innebär hundratals olika inträdesprov, är dyr och tungrodd. På ett internationellt plan avviker den från motsvarande antagningsförfaranden. Systemet leder till att somliga studerande inte genast inleder sina studier, dvs. icke-önskvärda mellanår fördröjer studiestarten. Enligt lagen ger dels studentexamen, dels olika yrkesexamina behörighet för högskolestudier. Studieframgången på andra stadiet ger en bra uppfattning om en persons färdigheter att inleda högskolestudier.

 

 

 

Är avsikten att helt och hållet frångå inträdesproven?

Nej.

Också efter år 2020 antas studerande till högskolorna på basis av inträdesprov. Antagning till studier på basis av betygen prioriteras dock i samband med högskolestudierna. Man frångår systemet för antagning på basis av totalpoäng, vilket motsvarar de sammanlagda poängen dels i ett urvalsprov, dels för betyg.  I framtiden är inträdesproven sådana att man inte i förväg behöver förbereda sig för dem.

Vilka branscher omfattar reformen?

Reformen omfattar alla branscher förutom konst-, kultur och idrottsbranschen.

När träder reformen i kraft?

Fr.o.m. 2018 får de som gör upp inträdesproven inte förutsätta långvarigt förberedande arbete. Fr.o.m. 2020 är betygsrelaterad antagning det dominerande förfaringssättet. Också efter de här tidpunkterna kan personer som inte kan antas till studier på basis av sina betyg delta i inträdesprov. Inträdesprov går att ordna i en situation då en sökande inte har ett betyg som går att tillämpa i sammanhanget eller om vitsorden inte är tillräckligt höga.

Vilket betyg beaktas?

Vitsorden i studentexamen är utslagsgivande i alla branscher i samband med antagningen av studerande. Inom tillämpade branscher fokuserar man på vitsorden i den yrkesinriktade grundexamen. Reformen omfattar inte konst-, kultur- eller idrottsbranschen. Vitsorden för enstaka kurser i gymnasiet (avgångsbetyget från gymnasiet) används inte i studerandeurvalet.  Gymnasiediplomen går att använda som en del av urvalsförfarandet.

Varje högskola beslutar om den antar studerande på basis av studentexamen, alternativt på basis av både studentexamen och vitsorden i en tillämpbar yrkesinriktad grundexamen. Speciellt i yrkeshögskolorna tillämpas ett system där studerandena väljs på basis av vitsorden i en yrkesinriktad grundexamen.

När får jag veta vilka vitsord högskolorna använder i sina urval?

Senast hösten 2018 informerar universiteten och yrkeshögskolorna om de urvalsgrunder som träder i kraft år 2020. Det innebär att gymnasieeleverna och de personer som studerar för ett yrke har tillräckligt med tid att förbereda sig för omläggningen. Efter detta meddelas urvalsgrunderna alltid i så god tid att de som behöver få kunskap om dem får det redan i samband med inledandet av studierna på det andra stadiet. Detta gäller speciellt möjligheterna att utnyttja betyg.

Erbjuds det studieplatser åt medelmåttiga studerande eller för studerande som har svårt att klara av sina studier?

Studieplatser erbjuds i samma omfattning som tidigare. Syftet är att en större del av studieplatserna tas i besittning av personer som för första gången ansöker om en studieplats i en högskola. Vidare är avsikten att inte fördröja övergången till studier. I praktiken förutsätter de flesta studieplatser också i nuläget bra betyg: t.ex. hösten 2016 antog universiteten bara en tredjedel av sina studerande enbart på basis av inträdesprov.

Tidigare har också sökanden med goda vitsord ofta varit tvungna att delta i inträdesproven. Det handlar i de här fallen om överlappande test. Det uppstår då ett tryck att uppskjuta inträdesproven till följande år när studierna på det andra stadiet har slutförts. 

Det lönar sig att satsa på studier på det andra stadiet. I det här avseendet ändras inte situationen från nuläget. De prestationer som krävs för antagning som sker på basis av betyg beror på hur populär en viss bransch är. Situationen skiljer sig inte från nuläget.

Fakta om urvalsmetoder (pdf)

Hur stor del antas framöver på basis av betygen och hur stor del antas på basis av inträdesprov?

Antagningen på basis av betyg är fr.o.m. 2020 den huvudsakliga infartsleden till högskoleutbildning. Högskolorna beslutar mer detaljerat om förhållandena mellan antagningssätten inom olika branscher. Information om urvalsförfarandena ges ut i god tid. Senast hösten 2018 informerar högskolorna om urvalskriterierna för år 2020. Efter detta meddelas urvalsgrunderna alltid i så god tid att personer som behöver få kunskap om dem får det redan i samband med inledandet av studierna på det andra stadiet. Detta gäller speciellt möjligheterna att utnyttja betyg. Syftet är inte att skära ner på högskoleplatserna.

Onko ammatillisen koulutuksen todistuksella mahdollisuus hakea korkeakouluihin vuodesta 2020 lähtien?

Ammatillinen perustutkinto, ammattitutkinto ja erikoisammattitutkinto tuottavat kelpoisuuden korkeakouluopintoihin kuten ennenkin. Se mitä valintatapoja tällaisella tutkinnolla hakevalle on tarjolla, riippuu korkeakoulusta ja hakukohteesta.

Etenkin ammattikorkeakoulut kehittävät valintoja soveltuvan ammatillisen perustutkinnon perusteella.  Ammattikorkeakoulut päättävät siitä, minkä alojen ammatillisten tutkintojen perusteella todistusvalintoja tehdään kullakin alalla. Pääsykokeeseen perustuva valintapa on joka tapauksessa tarjolla.

Hur antar högskolorna framöver studerande som har avlagt yrkesexamen?

Högskolorna beslutar för egen del om de antar studerande på basis av betyg, dvs. studentexamen, eller på basis av både studentexamen och en yrkesexamen på grundläggande nivå (samma bransch eller en anslutande bransch). Speciellt i yrkeshögskolorna tillämpas ett system där studerande väljs också på basis av vitsorden i tillämpbara yrkesinriktad grundexamina.

Onko ammatillisen koulutuksen opiskelijan jatkossa vaikeampi päästä korkeakouluun, kun käyttöön otetaan todistusvalinnat? Pieneneekö valintakokeella valittavien määrä, kun pääosa opiskelijoista valitaan todistusten perusteella?

Kun lisätään todistusvalintoja, luovutaan yhteispistevalinnasta. Nykyisin yhteispistevalinta on yliopistoissa ja ammattikorkeakouluissa tarjolla vain ylioppilaille, koska siinä hyödynnetään ylioppilastutkinnon kokeiden arvosanoja. Pelkällä valintakokeella paikoista jaetaan tulevaisuudessakin merkittävä määrä.

Vilken roll spelar en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen i studerandeurvalen?

Majoriteten av yrkesstuderanden avlägger en yrkesinriktad grundexamen. Därutöver finns det yrkesexamina och specialyrkesexamina. Även dessa ger behörighet för högskolestudier, men de ger inte vitsord som kan användas i betygsurvalen.

Personer som avlagt en yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan fortfarande ansöka till en högskola via inträdesprov eller den öppna högskolan. I praktiken går vägen till fortsatta studier via arbetslivet för personer som avlagt yrkesexamen eller specialyrkesexamen. I yrkeshögskolornas flerformsutbildning är det möjligt att få poäng för arbetserfarenhet. Utbildningsvägen där man efter avlagd yrkesexamen träder in i arbetslivet och därifrån till fortsatta studier är betydande och kommer att upprätthållas även framöver.

Hur ser inträdesproven ut i framtiden?

Fr.o.m. år 2018 förutsätter inte inträdesproven lång förberedelse. Proven omfattar eventuellt materialprov eller andra uppgifter som utförs i provsituationen. Inom olika branscher kommer man framöver att ta fram gemensamma prov, som blir infartsleden till studier av varierande art. Provens antal fortsätter minska.

Frågor som ansluter sig till behovet av en reform

Gynnar reformen det ena könet på bekostnad av det andra könet?

Översynen av studerandeurvalet ökar möjligheterna och främjar jämställdheten. Dess syfte är att säkerställa en studieplats för så många som möjligt. Alla har likvärdiga möjligheter att inleda studier.

Vissa uppgifter tyder på att kvinnorna i nuläget klarar sig bättre i studentexamen medan männen i viss mån klarar sig bättre i inträdesproven. Saken kompliceras av att manliga och kvinnliga gymnasieelever sinsemellan ofta studerar olika ämnen och avlägger olika gymnasieprov. Det stämmer också att kvinnor och män ofta söker sig till olika branscher.

Reformen av studerandeurvalet antas öka motivationen hos samtliga att lära sig mer på det andra stadiet i takt med att vitsorden blir allt viktigare.

Varför betraktas preparationskurserna som ett problem?

Enligt grundlagen ska det allmänna säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet få även annan än grundläggande utbildning samt att utveckla sig själv. Detta ska ske enligt vars och ens förmåga och särskilda behov.

De nuvarande studerandeurvalen har skapat en marknad för kurser som förbereder deltagarna för olika inträdesprov. Kurspriserna och kursernas tillgänglighet kan påverka hur de ansökande söker sig till olika branscher. Inom vissa områden har preparationskurserna blivit mycket allmänna. Undersökningen Eurostudent V visar att av dem som deltog i undersökningen hade var fjärde universitetsstuderande och var åttonde yrkeshögskolestuderande deltagit i en preparationskurs. Vanligast att gå en prepkurs är inom juridik, medicin respektive ekonomi.

Gynnar reformen en grupp på bekostnad av en annan?

Eftersom det är möjligt att förbereda sig för inträdesprov först efter studentexamen eller efter avslutade studier ställs en ny sökande inför en situation där han eller hon i inträdesproven jämförs med sådana som har haft en längre tid, ibland flera år, att förbereda sig. Ett system som baserar sig på inträdesprov kan anses missgynna sådana unga som med framgång har klarat av sina studier på det andra stadiet men vars föräldrar inte vill eller kan försörja sina barn under den relativt långa period som de förbereder sig för inträdesproven. Alternativt vill eller kan föräldrarna inte betala för preparationskurserna.

Ett av villkoren i sammanhanget är att det inte får gå så att studerande som redan har avlagt en högskoleexamen eller personer som har tagit emot en högskoleplats hamnar i ett oskäligt sämre läge än sådana personer som ansöker om sin första studieplats. Det måste också i framtiden vara möjligt att avlägga en ytterligare högskoleexamen och att byta studieinriktning. Undervisnings- och kulturministeriet följer upp hur studerandeurvalen utvecklas. Detta sker i samarbete med högskolorna.

 

Är det så att gymnasieelevernas prestationstryck nu kanaliseras till studentexamen och att de aktörer som erbjuder preparationskurser framöver har abiturienterna som sin målgrupp?

Ingen kan förbjuda en aktör att erbjuda olika slags kurser. Att förbjuda deltagandet i dem är inte heller möjligt. Gymnasiet är ändå den bästa prepkursen med tanke på studentexamen. När en abiturient förbereder sig för studentexamensproven är gymnasieundervisningen och lärarna, studiehandledarna och övriga elever, som i gymnasiet studerar för samma prov, det bästa stödet. När det gäller förberedelserna för inträdesprovet är situationen en annan: den sökande lämnas eventuellt ensam i sitt arbete. Dessutom kan det i praktiken bli så att gymnasieeleven kan börja förbereda sig för inträdesprovet först efter studentexamensprovet. En annan påfrestning kan vara upplevelsen av att också studenter från tidigare år deltar i konkurrensen om studieplatserna. De här studenterna har haft längre tid att förbereda sig.

Är inte inträdesprovet den bästa motivationsfaktorn?

Att använda inträdesproven som motivationsmätare är problematiskt på många sätt. I ett system som grundar sig på inträdesprov är det nödvändigtvis inte ens klokt för en person att söka sig till en utbildning för vilken han eller hennes motivation är i topp. Om en ung person bedömer sina möjligheter som alltför klena för inträde till den allra mest tilltalande branschen kan det vara klokare att försöka komma in på ett mindre motiverande område där tröskeln för att komma in är lägre.

Ett system som grundar sig på betyg missgynnar inte en sökande pga. att han eller hon har försökt komma in på ett visst område. Inga hinder finns för parallell ansökan. Den sökande behöver inte utesluta en för honom eller henne attraktiv inriktning. I ett system med inträdesprov måste tid avsättas för förberedelserna för ett antal inträdesprov. Tid som har disponerats för ett inträdesprov går inte att utnyttja fullt ut för ett annat. Ofta är det omöjligt att förbereda sig för många inträdesprov.

En person som är beredd att satsa på en bransch förbättrar sina chanser genom att utan undantag fokusera på urvalsgrunderna vare sig dessa är studentexamensprov eller separata inträdesprov. En viktig faktor att beakta är att motivationen, sådan som den yttrar sig i urvalsprocessen, inte nödvändigtvis är den samma under studierna.

Är inte inträdesprov nyttiga med avseende på studiernas inledande skede?

Det stämmer att studiernas ämnesområde belyses under den tid som en person förbereder sig för inträdesprovet och fördjupar sig i ämnet. En bransch öppnas upp med all sin nyansrikedom. Bättre kunde vara att före beslutet om att satsa på ett visst inträdesprov bekanta sig med ett antal olika områden. Det ger en bättre överblick över olika studieinriktningar och yrkeslivets krav.

Enligt lagen ger dels studentexamen, dels olika yrkesexamina behörighet för högskolestudier. Högskolornas studerandeurval borde därför i regel grunda sig på det kunnande som följer av utbildning på det andra stadiet. Det är ett bättre alternativ än att t.ex. utgående från inträdesförhörsböckerna försöka bilda sig en uppfattning om högskolestudiernas innehåll. Vitsorden i studentexamen återspeglar den sökandes kunnande. Samma gäller yrkesinriktade examina och bedömningen av dem.

Frågor och svar om en kvotering av studieplatserna (kvot för s.k. förstagångssökande)

Varför kvoteras en del av studieplatserna enbart för sådana personer som från tidigare inte har en studieplats vid en högskola eller som inte har avlagt högskoleexamen?

Syftet med en kvotering av studieplatserna är att en allt större andel personer som beviljas en studieplats faktiskt är helt nya studerande som från tidigare inte har en studieplats vid en högskola. Syftet med kvoteringen av studieplatserna är att trygga de kulturella rättigheterna genom att enligt grundlagens 16 § tillförsäkra så många som möjligt en studieplats.

Avsikten med kvoteringen är också att förbättra möjligheterna att slutföra studierna: den som tar emot en studieplats inom en utbildning som han eller hon är motiverad för förbättrar med största sannolikhet sina chanser att fullgöra studierna.

 

 

Hur stor andel av studieplatserna viks för personer som för första gången ansöker om studieplats vid en högskola?

Högskolorna bestämmer antalet studieplatser som kvoteras för personer som ansöker om sin första studieplats. Information om de kvoterade platserna finns i informationen om de olika utbildningarnas antagningsgrunder i studieinfo.fi-tjänsten. 

 

Lönar det sig för mig att ta emot en annan studieplats om jag inte blir antagen till den plats som jag har sökt till i första hand?

Studieplatserna är i första hand avsedda för dem som vill avlägga en anslutande examen. Om du tar emot en studieplats utan att ha för avsikt att avlägga examen, kanske du berövar någon annan, som skulle vilja avlägga just den examen, en studieplats. Så ta bara emot den studieplats som du beviljas om du faktiskt har tänkt avlägga examen.

Ifall du tar emot platsen, men längre fram inser att du ändå vill byta studieinriktning, står olika ansökningsmöjligheter och -vägar till andra utbildningar till buds för dig.  I regel ska den som studerar vid en högskola eller har avlagt examen ha möjlighet att ansöka om och antas till samtliga utbildningar som också erbjuds förstagångssökande. Även om studieplatserna kvoteras i syfte att förbättra situationen för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola, får detta inte oskäligt försämra övriga personers möjligheter att bli antagna i relation till dem som är förstagångssökande.

Är det inte bättre att personer som inte antas till den utbildning som de helst vill gå på ändå tar emot en studieplats även om det sker inom en annan utbildning?

Med tanke på betydelsen av ett välfungerande utbildningssystem och hela samhällets bästa, är det bättre om enbart sådana personer som verkligen har för avsikt att studera ett ämne tar emot nybörjarplatserna på det studieområdet. Om du tar emot en plats, blir någon annan utan.

 

Jag är inte helt säker på vad jag vill studera. Hur ska jag gå tillväga?

Först lönar det sig att i samråd med studiehandledaren diskutera sådana alternativ som passar dig. Du kan ansöka om och ta emot en plats inom ett område som intresserar dig. Om du senare upptäcker att du vill byta studieinriktning, kommer du att finna ansökningsmöjligheter och –vägar som leder till andra studieområden. Även om studieplatserna kvoteras i syfte att förbättra situationen för dem som ansöker om sin första studieplats vid en högskola, får detta inte oskäligt försämra övriga personers möjligheter att bli antagna i relation till dem som ansöker om sin första plats. Flexibla studievägar, flexibla studierätter, tillgodoräknande av studier och urvalet av överflyttande studerande syftar för sin del till att bredda studiemöjligheterna.

 

Vilka betecknas som s.k. förstagångssökande personer?

S.k. förstagångssökande personer är samtliga personer som inte har tagit emot någon studieplats som leder till examen och som inte har avlagt examen vid finländska högskolor.  Sådana personer som har inlett sina studier före hösten 2014 och som inte har högskoleexamen utgör däremot undantag.

Statusen som s.k. förstagångssökande påverkas endast av studieplatser som har tagits emot inom det finländska högskolesystemet och examina som på motsvarande sätt har avlagts inom det finländska högskolesystemet. En examen som har avlagts eller en studieplats som har mottagits vid en utländsk högskola påverkar inte rätten att ansöka om en plats som s.k. förstagångssökande i Finland.

Betraktas jag som en s.k. förstagångssökande person om jag har blivit klar från ett universitet eller en yrkeshögskola före den ansökan som utlystes hösten 2014?

Nej.

Kan man få tillbaka sin status som förstagångssökande ifall man avstår från sin studieplats?

Nej. Den som har tagit emot en studieplats till en utbildning som har inletts hösten 2014 eller senare räknas inte längre som en förstagångssökande person.

 

Hur byter man studieinriktning framöver? Hur kan en person som redan har en högskoleexamen ansöka om tillträde till en yrkeshögskola och ett universitet?

Utöver högskolornas gemensamma ansökan ordnar högskolorna och universiteten separata antagningar till exempel till studier på magisternivå. Studieplatser på magisternivå anslås inte för nybörjare.

Utöver detta skapar högskolorna urval för överflyttande studerande. På det här sättet blir det möjligt att byta inriktning utan att gå via den gemensamma ansökan. Antagningen av överflyttande studerande ska grunda sig på en tidigare studierätt samt på högskolestudier som har avlagts inom samma eller ett närliggande studieområde. I sammanhanget beaktar man också studieframgången.

Därtill har högskolorna ställt in sig på att utveckla nya urvalsmetoder, som uttryckligen är avsedda för personer som byter bransch.

 

 

Vad händer om jag satsar på en bransch som inte lämpar sig för mig?

Inledningsvis lönar det sig att fundera på om det är möjligt att rikta in studierna på ett bättre sätt, t.ex. genom att välja in studier från andra högskolor eller från andra branscher. En överflyttande studerande är en person som byter bransch i en högskola eller inom en fakultet.

Om detta inte är möjligt återstår att ansöka till utbildningen genom den gemensamma ansökan. Ett naturligt skede för en omläggning av studierna infaller efter en lägre högskoleexamen. Olika tillämpbara examina kan ge tillträde till magisterprogram.

 

Äventyrar kvoterna en likvärd behandling?

Den gemensamma ansökan, separata ansökningar och förfaranden som tillämpas vid byte från ett studieområde till ett annat under studiernas gång ska granskas som en helhet. Högskolorna ska bättre än hittills göra det möjligt för en person att inleda studier utgående från tidigare studier eller tidigare avlagda examensdelar. För personer som önskar byta inriktning ska man ta fram flexibla möjligheter såväl inom högskolan som mellan högskolorna.

I den helhet som systemet bildar ska man se till att personer som har avlagt en högskoleexamen eller som har tagit emot en studieplats i en högskola inte hamnar i ett oskäligt sämre läge än personer som ansöker om sin första studieplats. Också framöver måste det vara möjligt att avlägga en ytterligare högskoleexamen och att byta studieinriktning.

 

Ska man även framöver söka sig till utbildning för att få arbetsmarknadsstöd?

Frågan hänför sig till systemet för arbetslöshetsskydd och har inte direkt med högskolepolitik att göra. Närmare information om grunderna för arbetslöshetsförmåner finns på arbets- och näringstjänsternas webbplats.

 

 

Onko ensikertalaiskiintiöiden käyttöönoton vaikutusta opiskelijavalintoihin tutkittu?

Vuosina 2010–2015 tehdyistä korkeakoulujen opiskelijoiden uudistuksista toteutetaan vaikutusarvio, joka valmistuu vuoden 2017 loppuun mennessä. Opiskelijavalinnat ja korkeakouluopintojen nopeuttaminen -tutkimushanke

Selvityksessä tulee esille myös ensikertalaiskiintiöiden käyttöönotto.