Vanliga frågor om reformen av yrkesutbildningen 

Här hittar du vanliga frågor och svar på dessa i anslutning till regeringens proposition om en ny lag om yrkesutbildning

Är det något du undrar över? Skicka din fråga till reformi@minedu.fi. Vi kompletterar listan an efter.

Allmänt om yrkesskolereformen

Hur säkerställer man i reformen att utbildningsgarantin förverkligas och att alla som gått ut grundskolan får en studieplats?

Utbudet av utbildningsplatser varierar enligt landskapet, men i varje landskap finns det tillräckligt med nybörjarplatser för dem som gått ut grundskolan. Alla kan dock inte komma in på de mest populära studieområdena och i det egna landskapet finns det inte nödvändigtvis det studieområde eller den examen man önskar, så en liten del av de unga söker sig längre bort för att studera. 

Har en studerande inom yrkesutbildningen fortfarande rätt att få studiehandledning? Är studiehandledningen lagstadgad?

Enligt regeringens proposition har en studerande inom yrkesutbildningen lagstadgad rätt att i olika inlärningsmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de krav på yrkesskicklighet och kompetensmål som ingår i grunderna för examen eller utbildningen. Därtill har en studerande rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning.

Avsikten är att med en statsrådsförordning utfärda närmare bestämmelser om gemensamma examensdelar och delområden som ingår i yrkesinriktad grundexamen. Studie- och karriärplaneringsfärdigheter har planerats som ett delområde i examensdelen samhälls- och arbetslivskunskap. I praktiken handlar delområdet om att utveckla dessa färdigheter genom studiehandledning.  

Kan den egna läraren eller arbetsplatshandledaren bedöma studerandens kunnande?

Ja. På bedömarna tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om jäv, enligt vilka jäv uppkommer till exempel på basis av släktskap, ett uppdragsförhållande eller om avgörandet i ärendet medför nytta eller skada eller om opartiskheten av någon annan orsak äventyras. Även på andra utbildningsnivåer, såsom i den grundläggande utbildningen, i gymnasieutbildningen och i högskoleutbildningen är det den egna läraren som bedömer den studerandes kunnande.

Påverkar reformen de studiesociala förmånerna för en studerande i yrkesinriktad utbildning?

Lagen om yrkesutbildning påverkar inte nämnvärt den studerandes studiesociala förmåner.

Studerande inom den yrkesinriktade utbildningen har även framöver rätt till förmåner enligt studiestödslagen när studierna sker på heltid.

Rätten till en avgiftsfri måltid utvidgas till att gälla alla studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen på heltid. Detta förbättrar de studiesociala förmånerna i synnerhet för vuxenstuderande eftersom studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen som fristående examen inte enligt den gällande lagstiftningen har rätt till en avgiftsfri måltid.

Hur säkerställs kvaliteten på studerandenas kunnande och undviks att resultat spottas fram?

Kvaliteten på de studerandes kunnande säkerställs på många sätt, med allt från riksomfattande examensgrunder och utbildningsanordnarens kvalitetshanteringssystem till bedömning av den enskilda studerandens kunnande.

För alla yrkesinriktade examensdelar har man på riksnivå fastställt krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet och kriterier för bedömningen och sätt på vilka kunnandet påvisas som den studerandes kunnande jämförs med.

Kunnandet i yrkesinriktade examensdelar bedöms i regel av läraren och en representant för arbetslivet tillsammans.  Representanterna för arbetslivet som deltar i bedömningen har inget intresse av att spotta fram examina, utan de vill ha till arbetslivet personer med det kunnande som krävs för att avlägga examen och klara sig i arbetslivet. Kunnandet i gemensamma examensdelar och deras delområden samt i valfria examensdelar bedöms av läraren. Utgångspunkten är alltså att en pedagogiskt behörig lärare, som är expert på bedömning, alltid deltar i bedömningen av kunnandet. 

Lagen definierar kompetenskrav för alla som bedömer kunnandet. Därtill ska utbildningsanordnaren introducera bedömarna från arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren ansvarar för kvaliteten på examina som ordnas och för att kvaliteten ständigt förbättras. Utbildningsanordnaren ska därtill regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera de centrala resultaten av utvärdering som den har ordnat.

Även riksomfattande arbetslivskommissioner deltar i genomförandet av yrkesprov och säkerställandet av kvaliteten på bedömningen av kunnandet. De ska bland annat meddela ministeriet om brister de observerat så att ministeriet kan vidta åtgärder för att rätta till ärendet.

Hur stöder reformen förebyggandet av marginalisering av unga?

Varje person som gått ut grundskolan garanteras en studieplats på andra stadiet. Framöver utarbetas för alla en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig för den unga och som motiverar honom eller henne. 

Framöver kan man söka till utbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt under året för dem som riskerar att marginaliseras och behöver en ny riktning. 

Den nya finansieringsmodellen sporrar utbildningsanordnarna att minska avbrotten i studierna och att se efter varje studerande.  

Hur stöder reformen utbildningen av invandrare?

Framöver kan man söka till yrkesutbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt i året, till exempel till invandrare direkt efter integrationsutbildningen. 

Det nya examenssystemet ger fler möjligheter till individuella val inom examen och möjliggör flexibla studievägar. Den studerande kan avlägga hela examina eller examensdelar, eller en examensdel. En invandrare kan till exempel avlägga examen stegvis, om det till en början känns som ett för stort mål att avlägga hela examen.

I alla yrkesinriktade grundexamina ingår gemensamma examensdelar med hjälp av vilka man säkerställer att den som avlagt yrkesinriktad grundexamen har de grundfärdigheter som behövs i livet och arbetet, gemensamt kunnande som behövs i alla branscher samt lika möjligheter till fortsatta studier och livslångt lärande. Gemensamma examensdelar är kommunikations- och interaktionskompetens, matematisk-naturvetenskaplig kompetens samt samhälls- och arbetslivskunskap. En invandrare kan inkludera i sin examen som valfria delar t.ex. studier i finska eller svenska eller samhälls- och arbetslivskunskap och på det sättet stärka sina förutsättningar att klara sig på arbetsmarknaden i Finland.

Framöver utarbetas för varje studerande en individuell plan för avläggandet av studierna och då kan man beakta invandrares individuella behov och hitta det mest motiverande sättet att studera för dem. Vid behov kan man som en del av examensutbildningen ordna studier som stöder studiefärdigheterna genom vilka den studerande kan stärka till exempel sina språkkunskaper, matematiska kunskaper och datatekniska färdigheter eller sin studieteknik.

Hur sköts den arbetskraftspolitiska utbildningen som en del av yrkesutbildningen?

Den arbetskraftspolitiska utbildningen som leder till examen och en del av utbildningen som inte leder till examen blir en del av den nya yrkesutbildningen från början av 2018. Anordnare av yrkesexamina och yrkesutbildning kan beviljas rätt att ordna yrkesinriktade examina och yrkesinriktad utbildning som arbetskraftspolitisk utbildning.

En viss andel av studerandeårsverkena för yrkesutbildning som bestämts i statsbudgeten riktas till arbetskraftspolitisk utbildning. På motsvarande sätt reserveras en del av studerandeårsverkena hos en utbildningsanordnare som beviljats rätt att ordna arbetskraftspolitisk utbildning för arbetskraftspolitisk utbildning. Utbildningsanordnaren ordnar utbildningen för klienter som arbets- och näringsmyndigheten anvisar.

I den arbetskraftspolitiska utbildningen som blir en del av den nya yrkesutbildningen iakttas huvudsakligen yrkesutbildningslagstiftningen. Avvikelser från yrkesutbildningslagstiftningen görs dock bl.a. vid antagningen av studerande och planeringen av utbildningstjänster. Vid antagning av studerande bevaras arbets- och näringsmyndighetens arbetskraftspolitiska bedömning. Därtill förutsätts att utbildningsanordnaren vid riktandet av den arbetskraftspolitiska utbildningen samarbetar med arbets- och näringsförvaltningen samt regionerna. När utbildningen genomförs ska anordnaren konsultera arbets- och näringsförvaltningen.

Ansvaret för arbets- och näringspolitiken stannar fortfarande hos arbets- och näringsförvaltningen och likaså besluten och lagstiftningen som gäller rättigheterna och skyldigheterna i fråga om arbets- och näringsförvaltningens personkunder. Utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildningens genomförande, kvalitet och finansiering i fråga om den arbetskraftspolitiska utbildning som övergår till undervisningsförvaltningens område.

Medför reformen nya möjligheter till utbildningsexport?

Ja. Framöver kan utbildningsanordnaren sälja alla yrkesexamina och examensdelar som ingår i tillståndet och examensutbildning som förbereder för dessa utanför EU/EES-området. Därtill kan utbildningsanordnaren sälja examina, examensdelar och examensutbildning som förbereder för dessa som uppdragsutbildning till studerandegrupper och ordna utbildningen var som helst om de studerande är medborgare i länder utanför EES-området. Utbildning som inte leder till examen har man kunnat exportera redan tidigare, och det är alltså möjligt också efter reformen.

Frågor av studerande

Jag har börjat studera före 2018. Ändras mina studier på något sätt när den nya lagstiftningen om yrkesutbildningen träder i kraft?

Den nya lagstiftningen om yrkesutbildningen träder i kraft den 1 januari 2018.  En studerande som har börjat sina yrkesinriktade studier före lagen träder i kraft, dvs. år 2017 eller tidigare, har rätt att slutföra examen enligt de examensgrunder som gällde när studierna inleddes. Fram till den 31 december 2021 kan man avlägga studierna enligt de gamla examensgrunderna. Den studerande fortsätter studera enligt den personliga plan som redan utarbetats.

Bedömningsskalan är den samma som tidigare (1-3), men kompetensen påvisas och bedöms enligt den nya lagstiftningen i yrkesproven, som på många sätt motsvarar yrkesproven och examenstillfällena för fristående examina i den gamla lagstiftningen. Från början av 2018 följer också betygen den nya lagstiftningen. En pågående läroavtalsutbildning eller period med lärande i arbete slutförs enligt de gamla bestämmelserna. Från den 1 januari 2018 ordnas nya perioder med studier på en arbetsplats enligt den nya lagstiftningen.

En studerande som börjat sina yrkesinriktade studier före den nya lagen träder i kraft kan övergå till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna om han eller hon vill. Om den studerande övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna utarbetar man för honom eller henne en personlig utvecklingsplan för kunnandet (HOKS) enligt den nya lagstiftningen. De examensdelar som den studerande redan avlagt erkänns som en del av examen som följer de nya examensgrunderna och vitsorden omvandlas till att motsvara vitsorden enligt bedömningsskalan 1-5.

De som inleder sina studier 2018 studerar enligt den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2018. De nya grunderna för yrkesinriktade grundexamina träder i kraft den 1 augusti 2018 och de gäller alla som börjat studera år 2018 eller därefter.

Kan jag också i fortsättningen söka till en högskola med en examen från yrkesutbildning?

Alla yrkesexamina ger även i framtiden allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet. Möjligheten att avlägga gymnasiestudier bevaras också, likaså rätten att delta i studentexamen.

Beredskapen för fortsatta studier stärks under yrkesutbildningens gång på många olika sätt. I yrkesinriktade grundexamina ingår examensdelar som är obligatoriska för alla studerande. Examensdelarna stärker kunskaperna i bl.a. modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk och matematik. Därtill kan gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som ger bättre beredskap för fortsatta studier ingå i en yrkesinriktad grundexamen som valfria examensdelar. Personer som studerar för yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan vid behov avlägga gemensamma examensdelar som separata examensdelar. Även yrkesinriktade examensdelar och i synnerhet nyckelkunskaper för livslångt lärande som ingår i dessa ger bättre beredskap för fortsatta studier.

Att ansöka till en utbildning

Ändras antagningsgrunderna för yrkesutbildningen?

Antagningsgrunderna begränsas i förordningen om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina. Enligt förordningen om antagningsgrunderna som undervisningsministern godkänt den 6 oktober 2017 stryks ur antagningskriterierna poängen för personer som saknar en utbildningsplats efter grundstadiet, poängen för könstillhörighet samt poängen som ges på basis av idrottsprestationer.

Konst- och färdighetsämnen (gymnastik, bildkonst, handarbete, huslig ekonomi och musik) beaktas fortfarande både i den allmänna skolframgången och i poängen för betonade vitsord. Avsikten med poängen för betonade vitsord har varit att stöda antagningen till utbildning i fråga om sökande vars medeltal i läsämnen varit svagare medan vitsorden i konst- och färdighetsämnen varit bättre. Likaså är det fortfarande möjligt att få urvalspoäng för arbetserfarenhet på samma sätt som tidigare.

Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas vid gemensam ansökan till yrkesinriktad grundexamen. På samma sätt som i nuläget används gemensam ansökan av personer som inte efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesexamen eller högskoleexamen. I den fortgående ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningstiderna och -förfarandena.

Den nya förordningen om antagningsgrunderna träder i kraft samtidigt som den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017). Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas första gången vid den gemensamma ansökan våren 2018.

Läs mer i förordningen och motiveringspromemorian (på finska)

Yrkesutbildningens examensstruktur

Hur förnyas examensstrukturen?

Framöver finns det 164 examina i stället för nuvarande 351. Examina ska vara bredare än för närvarande. Den studerande får mycket större möjligheter att göra individuella val inom examen. Även om antalet enskilda yrkesexamina minskar bevaras ändå den kompetens som arbets- och näringslivet behöver inom yrkesexamina t.ex. som kompetensområden eller inriktningar inom examen som möjliggörs av valfria examensdelar.

Med bredare examina kan man mer flexibelt svara på de snabba förändringarna i arbetslivets kompetensbehov, och man behöver inte alltid skapa en ny examen när arbetslivets behov förändras, som i nuläget.  

Hur ändras examinas omfattning?

Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina och examensdelar är en kompetenspoäng. Från början av 2018 är yrkesinriktad grundexamen en examen som omfattar 180 kompetenspoäng där det även ingår gemensamma examensdelar och valbara yrkesinriktade examensdelar som motsvarar de tidigare valbara examensdelarna.

För vissa branscher får man föreskriva en omfattning som överskrider 180 kompetenspoäng om den reglering som gäller för branschen förutsätter detta.

Yrkesexaminas omfattning är 120, 150 eller 180 kompetenspoäng och specialyrkesexaminas omfattning 160, 180 eller 210 kompetenspoäng.

Inlärning på arbetsplatsen

Framöver finns det mera handledda studier på arbetsplatser. Hur säkerställer man att de studerande verkligen lär sig något och att de inte utnyttjas som billig arbetskraft?

Efter remissbehandlingen har lagarna ändrats och man har tagit in spelregler för alla parter i lagen. Till exempel avtalar man om utbildningsavtal alltid separat för varje examensdel och till utbildningsavtalet ska man foga den studerandes individuella kompetensutvecklingsplan. Av planen ska framgå de praktiska arbetsuppgifter genom vilka den studerande kan nå den kompetens som ställts som mål. De studerande får handledning och stöd på arbetsplatsen av både arbetsplatshandledare och ansvariga handledare som utnämnts av utbildningsanordnaren.

Med utbildningsavtal kan man i princip studera så mycket av examen som man vill, men arbetsplatsen kan inte anvisa vilka uppgifter som helst till den studerande. Den studerande är på arbetsplatsen för att lära sig de saker som avtalats om i den individuella planen, och han eller hon måste uttryckligen få syssla med arbetsuppgifter där man kan lära sig dessa saker. Därtill ska den studerande få handledning och stöd samt feedback om hur kompetensen utvecklas så att den utvecklas på överenskommet sätt.

Vad är skillnaden mellan läroavtal och utbildningsavtal?

Läroavtalet grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, så en läroavtalsstuderande är samtidigt anställd. Den studerande betalas lön och arbetsgivaren får utbildningsersättning. Med läroavtalet kan man förvärva t.ex. allt kunnande som behövs för att avlägga examen, med andra ord kan läroavtalet göras på en gång för hela examen. Läroavtal kan också göras för en examensdel. 

En studerande som studerar med utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande, dvs. han eller hon är en studerande och får inte lön. Arbetsplatsen får inte heller utbildningsersättning. Utbildningsavtal görs alltid separat för varje examensdel.  

Hur sporrar man utbildningsanordnare att ordna läroavtalsutbildning?

Intresset för läroavtalsutbildning ökas genom att höja finansieringen för läroavtalsutbildningen till samma nivå som finansieringen för utbildning i läroanstaltsform. Detta sporrar läroanstalterna att även bygga nya studier enligt 2+1-modellen, där en del av studierna avläggs vid läroanstalten eller exempelvis som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och en del som läroavtalsutbildning.   

Kan en studerande i arbetsavtalsförhållande lära sig på sin egen arbetsplats om arbetsgivaren inte vill göra läroavtal och det inte får finnas ett arbetsavtalsförhållande i utbildningsavtalet?

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ansvarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen, men ser dock till att om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så har den studerande möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga inlärningsmiljöer.

Individuell plan för kunnandet

Vilka ärenden avtalar man om i den individuella kompetensutvecklingsplanen som utarbetas för alla studerande?

I den individuella kompetensutvecklingsplanen avtalar man om bl.a. identifierandet och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, vilket kunnande som ska förvärvas och hur det ska ske, yrkesprov och andra sätt att påvisa kunnandet samt vilken handledning och vilket stöd som behövs, inklusive särskilt stöd. 

Finns det någon utsatt tid för utarbetandet av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet?

Avsikten är att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så tidigt som möjligt när en examen eller utbildning börjar avläggas. Någon exakt tidpunkt för när planen uppgörs har man inte föreskrivit.


I fråga om läroavtalsutbildning ska planen dock i tillämpliga delar utarbetas för sökanden redan innan utbildningen börjar, eftersom planen ska kunna fogas till läroavtalet när avtalet ska godkännas.

Specialundervisning

Hur påverkar reformen av yrkesutbildningen studiemöjligheterna för personer som behöver särskilt stöd?

Avsikten med yrkesutbildningen är att möjliggöra särskilt stöd för studerande såväl i examensutbildning som i handledande utbildningar. Det särskilda stödet är avsett för studerande som på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd för lärandet och studierna i syfte att uppnå kraven på yrkesskicklighet och kompetensmålen enligt grunderna för examen eller utbildningen.

I grundläggande yrkesutbildning kan man vid behov anpassa bedömningen eller avvika från kraven på yrkesskicklighet eller kompetensmålen om det är nödvändigt med beaktande av den studerandes personliga mål och färdigheter.

Anordnare av yrkesutbildning ska alltid tillhandahålla det särskilda stöd den studerande behöver. Finansieringen som behövs för att ordna särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

 

Hur påverkar reformen av yrkesutbildningen studiemöjligheterna för personer med funktionsnedsättning?

Avsikten med yrkesutbildningen är att erbjuda varje person med funktionsnedsättning som gått ut grundskolan möjlighet till yrkesutbildning enligt personliga mål antingen i handledande utbildning eller i examensutbildning.

Om sökandens mål är att avlägga yrkesexamen kan han eller hon vid behov stärka sina färdigheter för att söka till och avlägga yrkesinriktad examensutbildning i utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA-utbildning).

När målet inte är att avlägga en examen eller en examensdel utan att förbereda sig för ett så självständigt liv och arbetsliv som möjligt kan den studerande förvärva och stärka dessa färdigheter i utbildning som förbereder för arbete och ett självständigt liv (TELMA-utbildning).

Rätt till krävande särskilt stöd har studerande med grava inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att den studerande behöver individuellt, omfattande och mångsidigt särskilt stöd. 

Krävande särskilt stöd kan ordnas endast av anordnare av yrkesutbildning som har detta som uppgift i sitt tillstånd. Finansieringen som behövs för att ordna krävande särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

Effektivare genomströmning

På vilket sätt strävar reformen efter att minska avbrotten?

Den nya finansieringsmodellen ger pengar för bl.a. examina och examensdelar, vilket sporrar utbildningsanordnare att se efter varje studerande och att se till att deras kompetens utvecklas enligt planerna. 

För alla unga utarbetas en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig bäst för den unga.  Individuella studievägar är motiverande för de unga.

Man har med framgång minskar avbrotten i programmet för genomströmning inom yrkesutbildningen åren 2011-2016, och arbetet fortsätter i och med reformen.  

Finansiering av yrkesutbildningen

Hur garanterar man förutsägbarheten i finansieringen av yrkesutbildningen?

Grundfinansieringen står för hälften av finansieringen, vilket ger en förutsägbar grund för ordnandet av examina och utbildning. Grundfinansieringen skapar förutsättningar för att det även i framtiden finns yrkesutbildning på alla områden och för alla studerandegrupper. Prestationsfinansieringen som fås för examina och examensdelar står för 35 procent. Finansieringsandelen som betalas på basis av hur personer som avlagt examen och examensdelar sysselsätter sig och övergår till högskolor för fortsatta studier samt på basis av feedback från studerande och arbetslivet står för resterande 15 procent. 

Finansieringsreformen genomförs stegvis. Under finansåren 2018 och 2019 är grundfinansieringens andel 95 procent och under de två följande åren 70 och 60 procent. En stegvis övergång ger anordnarna tid att anpassa det nuvarande systemet till det nya finansieringssystemet som ger större vikt åt resultat och genomslag.