Vanliga frågor om reformen av yrkesutbildningen 

Här hittar du vanliga frågor och svar på dessa i anslutning till regeringens proposition om en ny lag om yrkesutbildning

Är det något du undrar över? Skicka din fråga till reformi@minedu.fi. Vi kompletterar listan an efter.

Allmänt om yrkesskolereformen

Hur säkerställer man i reformen att utbildningsgarantin förverkligas och att alla som gått ut grundskolan får en studieplats?

Utbudet av utbildningsplatser varierar enligt landskapet, men i varje landskap finns det tillräckligt med nybörjarplatser för dem som gått ut grundskolan. Alla kan dock inte komma in på de mest populära studieområdena och i det egna landskapet finns det inte nödvändigtvis det studieområde eller den examen man önskar, så en liten del av de unga söker sig längre bort för att studera. 

Har en studerande inom yrkesutbildningen fortfarande rätt att få studiehandledning? Är studiehandledningen lagstadgad?

Enligt regeringens proposition har en studerande inom yrkesutbildningen lagstadgad rätt att i olika inlärningsmiljöer få sådan undervisning och handledning som gör det möjligt att nå de krav på yrkesskicklighet och kompetensmål som ingår i grunderna för examen eller utbildningen. Därtill har en studerande rätt att få personlig och annan behövlig studiehandledning.

Avsikten är att med en statsrådsförordning utfärda närmare bestämmelser om gemensamma examensdelar och delområden som ingår i yrkesinriktad grundexamen. Studie- och karriärplaneringsfärdigheter har planerats som ett delområde i examensdelen samhälls- och arbetslivskunskap. I praktiken handlar delområdet om att utveckla dessa färdigheter genom studiehandledning.  

Kan den egna läraren eller arbetsplatshandledaren bedöma studerandens kunnande?

Ja. På bedömarna tillämpas förvaltningslagens bestämmelser om jäv, enligt vilka jäv uppkommer till exempel på basis av släktskap, ett uppdragsförhållande eller om avgörandet i ärendet medför nytta eller skada eller om opartiskheten av någon annan orsak äventyras. Även på andra utbildningsnivåer, såsom i den grundläggande utbildningen, i gymnasieutbildningen och i högskoleutbildningen är det den egna läraren som bedömer den studerandes kunnande.

Påverkar reformen de studiesociala förmånerna för en studerande i yrkesinriktad utbildning?

Lagen om yrkesutbildning påverkar inte nämnvärt den studerandes studiesociala förmåner.

Studerande inom den yrkesinriktade utbildningen har även framöver rätt till förmåner enligt studiestödslagen när studierna sker på heltid.

Rätten till en avgiftsfri måltid utvidgas till att gälla alla studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen på heltid. Detta förbättrar de studiesociala förmånerna i synnerhet för vuxenstuderande eftersom studerande som avlägger en yrkesinriktad grundexamen som fristående examen inte enligt den gällande lagstiftningen har rätt till en avgiftsfri måltid.

Hur säkerställs kvaliteten på studerandenas kunnande och undviks att resultat spottas fram?

Kvaliteten på de studerandes kunnande säkerställs på många sätt, med allt från riksomfattande examensgrunder och utbildningsanordnarens kvalitetshanteringssystem till bedömning av den enskilda studerandens kunnande.

För alla yrkesinriktade examensdelar har man på riksnivå fastställt krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet och kriterier för bedömningen och sätt på vilka kunnandet påvisas som den studerandes kunnande jämförs med.

Kunnandet i yrkesinriktade examensdelar bedöms i regel av läraren och en representant för arbetslivet tillsammans.  Representanterna för arbetslivet som deltar i bedömningen har inget intresse av att spotta fram examina, utan de vill ha till arbetslivet personer med det kunnande som krävs för att avlägga examen och klara sig i arbetslivet. Kunnandet i gemensamma examensdelar och deras delområden samt i valfria examensdelar bedöms av läraren. Utgångspunkten är alltså att en pedagogiskt behörig lärare, som är expert på bedömning, alltid deltar i bedömningen av kunnandet. 

Lagen definierar kompetenskrav för alla som bedömer kunnandet. Därtill ska utbildningsanordnaren introducera bedömarna från arbetslivet i bedömningen av kunnandet.

Utbildningsanordnaren ansvarar för kvaliteten på examina som ordnas och för att kvaliteten ständigt förbättras. Utbildningsanordnaren ska därtill regelbundet delta i extern utvärdering av verksamheten och kvalitetssystemen och publicera de centrala resultaten av utvärdering som den har ordnat.

Även riksomfattande arbetslivskommissioner deltar i genomförandet av yrkesprov och säkerställandet av kvaliteten på bedömningen av kunnandet. De ska bland annat meddela ministeriet om brister de observerat så att ministeriet kan vidta åtgärder för att rätta till ärendet.

Hur stöder reformen förebyggandet av marginalisering av unga?

Varje person som gått ut grundskolan garanteras en studieplats på andra stadiet. Framöver utarbetas för alla en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig för den unga och som motiverar honom eller henne. 

Framöver kan man söka till utbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt under året för dem som riskerar att marginaliseras och behöver en ny riktning. 

Den nya finansieringsmodellen sporrar utbildningsanordnarna att minska avbrotten i studierna och att se efter varje studerande.  

Hur stöder reformen utbildningen av invandrare?

Framöver kan man söka till yrkesutbildning året om, vilket gör det möjligt att erbjuda en utbildningsplats mitt i året, till exempel till invandrare direkt efter integrationsutbildningen. 

Det nya examenssystemet ger fler möjligheter till individuella val inom examen och möjliggör flexibla studievägar. Den studerande kan avlägga hela examina eller examensdelar, eller en examensdel. En invandrare kan till exempel avlägga examen stegvis, om det till en början känns som ett för stort mål att avlägga hela examen.

I alla yrkesinriktade grundexamina ingår gemensamma examensdelar med hjälp av vilka man säkerställer att den som avlagt yrkesinriktad grundexamen har de grundfärdigheter som behövs i livet och arbetet, gemensamt kunnande som behövs i alla branscher samt lika möjligheter till fortsatta studier och livslångt lärande. Gemensamma examensdelar är kommunikations- och interaktionskompetens, matematisk-naturvetenskaplig kompetens samt samhälls- och arbetslivskunskap. En invandrare kan inkludera i sin examen som valfria delar t.ex. studier i finska eller svenska eller samhälls- och arbetslivskunskap och på det sättet stärka sina förutsättningar att klara sig på arbetsmarknaden i Finland.

Framöver utarbetas för varje studerande en individuell plan för avläggandet av studierna och då kan man beakta invandrares individuella behov och hitta det mest motiverande sättet att studera för dem. Vid behov kan man som en del av examensutbildningen ordna studier som stöder studiefärdigheterna genom vilka den studerande kan stärka till exempel sina språkkunskaper, matematiska kunskaper och datatekniska färdigheter eller sin studieteknik.

Hur sköts den arbetskraftspolitiska utbildningen som en del av yrkesutbildningen?

Den arbetskraftspolitiska utbildningen som leder till examen och en del av utbildningen som inte leder till examen blir en del av den nya yrkesutbildningen från början av 2018. Anordnare av yrkesexamina och yrkesutbildning kan beviljas rätt att ordna yrkesinriktade examina och yrkesinriktad utbildning som arbetskraftspolitisk utbildning.

En viss andel av studerandeårsverkena för yrkesutbildning som bestämts i statsbudgeten riktas till arbetskraftspolitisk utbildning. På motsvarande sätt reserveras en del av studerandeårsverkena hos en utbildningsanordnare som beviljats rätt att ordna arbetskraftspolitisk utbildning för arbetskraftspolitisk utbildning. Utbildningsanordnaren ordnar utbildningen för klienter som arbets- och näringsmyndigheten anvisar.

I den arbetskraftspolitiska utbildningen som blir en del av den nya yrkesutbildningen iakttas huvudsakligen yrkesutbildningslagstiftningen. Avvikelser från yrkesutbildningslagstiftningen görs dock bl.a. vid antagningen av studerande och planeringen av utbildningstjänster. Vid antagning av studerande bevaras arbets- och näringsmyndighetens arbetskraftspolitiska bedömning. Därtill förutsätts att utbildningsanordnaren vid riktandet av den arbetskraftspolitiska utbildningen samarbetar med arbets- och näringsförvaltningen samt regionerna. När utbildningen genomförs ska anordnaren konsultera arbets- och näringsförvaltningen.

Ansvaret för arbets- och näringspolitiken stannar fortfarande hos arbets- och näringsförvaltningen och likaså besluten och lagstiftningen som gäller rättigheterna och skyldigheterna i fråga om arbets- och näringsförvaltningens personkunder. Utbildningsförvaltningen ansvarar för utbildningens genomförande, kvalitet och finansiering i fråga om den arbetskraftspolitiska utbildning som övergår till undervisningsförvaltningens område.

Medför reformen nya möjligheter till utbildningsexport?

Ja. Framöver kan utbildningsanordnaren sälja alla yrkesexamina och examensdelar som ingår i tillståndet och examensutbildning som förbereder för dessa utanför EU/EES-området. Därtill kan utbildningsanordnaren sälja examina, examensdelar och examensutbildning som förbereder för dessa som uppdragsutbildning till studerandegrupper och ordna utbildningen var som helst om de studerande är medborgare i länder utanför EES-området. Utbildning som inte leder till examen har man kunnat exportera redan tidigare, och det är alltså möjligt också efter reformen.

Onko HOKSiin ja koulutussopimukseen ja oppisopimukseen tulossa valmiit mallit?

Oppisopimuksen ja koulutussopimuksen sisältö perustuu lakiin ja asetuksiin, jotka ovat valtakunnallisia ja ovat jo päätettyjä. 1.1.2018 lukien voimaan tulevan lainsäädännön mukaisesti tehtävät oppisopimukset sekä koulutussopimukset tehdään sisällöllisesti lainsäännön edellyttämällä tavalla. Sekä oppisopimuksessa että koulutussopimuksessa sovittavista asioista säädetään laissa ammatillisesta koulutuksesta (531/2017) ja valtioneuvoston asetuksessa ammatillisesta koulutuksesta (673/2017).

Tarkoitus on luoda yhtenäistä toimintamallia oppisopimuksiin ja koulutussopimuksiin Parasta palvelua -hankkeessa, jonka toimintakausi on 1.11.2017-31.12.2019. Hankkeen alkuvaiheessa keskitytään sopimusprosessin yhdenmukaistamiseen ja erityisesti lainsäädännön edellyttämään sisältöön, jolloin yhtenäiset sopimusmallit olisivat valmiit vuoden 2017 loppuun mennessä, tämänhetkisen tiedon mukaan 15.12.2017 mennessä.

Henkilökohtaistamisesta ja henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman (HOKS) laadinnasta ja sisällöstä säädetään laissa (531/2017, luku 5) ja valtioneuvoston asetuksessa (673/2017, luku 3) ammatillisesta koulutuksesta.

1.1.2018 jälkeen aloittaville opiskelijoille laaditaan henkilökohtainen osaamisen kehittämissuunnitelma uuden lainsäädännön mukaisesti. HOKS:iin merkittävistä tiedoista säädetään asetuksen 9 §:ssä.

Ministeriö on asettanut eHOKS-työryhmän, jonka tavoitteena on laatia vuoden 2017 loppuun mennessä 1) henkilökohtaistamisprosessin ja -toimintamallin kuvaus, 2) tietosisältö ja käsitteistö yhteentoimivuuden takaavalla tasolla, 3) suunnitelma digitaalisen henkilökohtaisen osaamisen kehittämissuunnitelman valmistelua ja käyttöönottoa varten sekä 4) selvitys mahdollisista säädösmuutoksista.

Tavoitteena on saada henkilökohtaistamisprosessin ja -toimintamallin kuvaus sekä tietosisältö ja käsitteistö valmiiksi viikolla 50, käytännössä 15.12.2017 mennessä. Muilta osin hankeryhmän työ valmistuu vuoden 2017 loppuun mennessä.

Frågor av studerande

Jag har börjat studera före 2018. Ändras mina studier på något sätt när den nya lagstiftningen om yrkesutbildningen träder i kraft?

Den nya lagstiftningen om yrkesutbildningen träder i kraft den 1 januari 2018.  En studerande som har börjat sina yrkesinriktade studier före lagen träder i kraft, dvs. år 2017 eller tidigare, har rätt att slutföra examen enligt de examensgrunder som gällde när studierna inleddes. Fram till den 31 december 2021 kan man avlägga studierna enligt de gamla examensgrunderna. Den studerande fortsätter studera enligt den personliga plan som redan utarbetats.

Bedömningsskalan är den samma som tidigare (1-3), men kompetensen påvisas och bedöms enligt den nya lagstiftningen i yrkesproven, som på många sätt motsvarar yrkesproven och examenstillfällena för fristående examina i den gamla lagstiftningen. Från början av 2018 följer också betygen den nya lagstiftningen. En pågående läroavtalsutbildning eller period med lärande i arbete slutförs enligt de gamla bestämmelserna. Från den 1 januari 2018 ordnas nya perioder med studier på en arbetsplats enligt den nya lagstiftningen.

En studerande som börjat sina yrkesinriktade studier före den nya lagen träder i kraft kan övergå till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna om han eller hon vill. Om den studerande övergår till att avlägga examen enligt de nya examensgrunderna utarbetar man för honom eller henne en personlig utvecklingsplan för kunnandet (HOKS) enligt den nya lagstiftningen. De examensdelar som den studerande redan avlagt erkänns som en del av examen som följer de nya examensgrunderna och vitsorden omvandlas till att motsvara vitsorden enligt bedömningsskalan 1-5.

De som inleder sina studier 2018 studerar enligt den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2018. De nya grunderna för yrkesinriktade grundexamina träder i kraft den 1 augusti 2018 och de gäller alla som börjat studera år 2018 eller därefter.

Kan jag också i fortsättningen söka till en högskola med en examen från yrkesutbildning?

Alla yrkesexamina ger även i framtiden allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskolor och universitet. Möjligheten att avlägga gymnasiestudier bevaras också, likaså rätten att delta i studentexamen.

Beredskapen för fortsatta studier stärks under yrkesutbildningens gång på många olika sätt. I yrkesinriktade grundexamina ingår examensdelar som är obligatoriska för alla studerande. Examensdelarna stärker kunskaperna i bl.a. modersmålet, det andra inhemska språket, främmande språk och matematik. Därtill kan gemensamma examensdelar, gymnasiestudier eller andra studier som ger bättre beredskap för fortsatta studier ingå i en yrkesinriktad grundexamen som valfria examensdelar. Personer som studerar för yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan vid behov avlägga gemensamma examensdelar som separata examensdelar. Även yrkesinriktade examensdelar och i synnerhet nyckelkunskaper för livslångt lärande som ingår i dessa ger bättre beredskap för fortsatta studier.

Att ansöka till en utbildning

Ändras antagningsgrunderna för yrkesutbildningen?

Antagningsgrunderna begränsas i förordningen om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina. Enligt förordningen om antagningsgrunderna som undervisningsministern godkänt den 6 oktober 2017 stryks ur antagningskriterierna poängen för personer som saknar en utbildningsplats efter grundstadiet, poängen för könstillhörighet samt poängen som ges på basis av idrottsprestationer.

Konst- och färdighetsämnen (gymnastik, bildkonst, handarbete, huslig ekonomi och musik) beaktas fortfarande både i den allmänna skolframgången och i poängen för betonade vitsord. Avsikten med poängen för betonade vitsord har varit att stöda antagningen till utbildning i fråga om sökande vars medeltal i läsämnen varit svagare medan vitsorden i konst- och färdighetsämnen varit bättre. Likaså är det fortfarande möjligt att få urvalspoäng för arbetserfarenhet på samma sätt som tidigare.

Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas vid gemensam ansökan till yrkesinriktad grundexamen. På samma sätt som i nuläget används gemensam ansökan av personer som inte efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesexamen eller högskoleexamen. I den fortgående ansökan beslutar utbildningsanordnaren om ansökningstiderna och -förfarandena.

Den nya förordningen om antagningsgrunderna träder i kraft samtidigt som den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017). Förordningen om antagningsgrunderna tillämpas första gången vid den gemensamma ansökan våren 2018.

Läs mer i förordningen och motiveringspromemorian (på finska)

Yrkesutbildningens examensstruktur

Hur förnyas examensstrukturen?

Framöver finns det 164 examina i stället för nuvarande 351. Examina ska vara bredare än för närvarande. Den studerande får mycket större möjligheter att göra individuella val inom examen. Även om antalet enskilda yrkesexamina minskar bevaras ändå den kompetens som arbets- och näringslivet behöver inom yrkesexamina t.ex. som kompetensområden eller inriktningar inom examen som möjliggörs av valfria examensdelar.

Med bredare examina kan man mer flexibelt svara på de snabba förändringarna i arbetslivets kompetensbehov, och man behöver inte alltid skapa en ny examen när arbetslivets behov förändras, som i nuläget.  

Hur ändras examinas omfattning?

Grunden för dimensioneringen av yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina och examensdelar är en kompetenspoäng. Från början av 2018 är yrkesinriktad grundexamen en examen som omfattar 180 kompetenspoäng där det även ingår gemensamma examensdelar och valbara yrkesinriktade examensdelar som motsvarar de tidigare valbara examensdelarna.

För vissa branscher får man föreskriva en omfattning som överskrider 180 kompetenspoäng om den reglering som gäller för branschen förutsätter detta.

Yrkesexaminas omfattning är 120, 150 eller 180 kompetenspoäng och specialyrkesexaminas omfattning 160, 180 eller 210 kompetenspoäng.

Inlärning på arbetsplatsen

Framöver finns det mera handledda studier på arbetsplatser. Hur säkerställer man att de studerande verkligen lär sig något och att de inte utnyttjas som billig arbetskraft?

I lagen och förordningen om yrkesutbildning har man tagit in spelregler för alla parter. Till exempel avtalar man om utbildningsavtal alltid separat för varje examensdel och till utbildningsavtalet ska man foga den studerandes individuella kompetensutvecklingsplan. Utbildningsavtalet kan ingås också i anslutning till en helhet som är mindre än en examensdel eller för flera examensdelar. Av planen ska framgå de praktiska arbetsuppgifter genom vilka den studerande kan nå den kompetens som ställts som mål. De studerande får handledning och stöd på arbetsplatsen av både arbetsplatshandledare samt av lärare som utnämnts av utbildningsanordnaren eller en representant från annan utbildningsanordnare, ifall det finns befogade skäl. Befogade skäl för att utse en representant från an annan utbildningsanordnare kan vara t.ex. ifall den studerande kompletterar sitt kunnande i form av läroavtalsutbildning och man på heltid befinner sig på arbetsplatsen och utför praktiska arbetsuppgifter.

Med utbildningsavtal kan man i princip studera så mycket av examen som man vill, men arbetsplatsen kan inte anvisa vilka uppgifter som helst till den studerande. Den studerande är på arbetsplatsen för att lära sig de saker som avtalats om i den individuella planen, och han eller hon måste uttryckligen få syssla med arbetsuppgifter där man kan lära sig dessa saker. Därtill ska den studerande få handledning och stöd samt feedback om hur kompetensen utvecklas så att den utvecklas på överenskommet sätt.

Vad är skillnaden mellan läroavtal och utbildningsavtal?

Läroavtalet grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, så en läroavtalsstuderande är samtidigt anställd. Den studerande betalas lön och arbetsgivaren får utbildningsersättning. Med läroavtalet kan man förvärva t.ex. allt kunnande som behövs för att avlägga examen, med andra ord kan läroavtalet göras på en gång för hela examen. Läroavtal kan också göras för en examensdel. 

En studerande som studerar med utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande, dvs. han eller hon är en studerande och får inte lön. Arbetsplatsen får inte heller utbildningsersättning. Utbildningsavtal görs alltid separat för varje examensdel.  

Hur sporrar man utbildningsanordnare att ordna läroavtalsutbildning?

Intresset för läroavtalsutbildning ökas genom att höja finansieringen för läroavtalsutbildningen till samma nivå som finansieringen för utbildning i läroanstaltsform. Detta sporrar läroanstalterna att även bygga nya studier enligt 2+1-modellen, där en del av studierna avläggs vid läroanstalten eller exempelvis som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och en del som läroavtalsutbildning.   

Kan en studerande i arbetsavtalsförhållande lära sig på sin egen arbetsplats om arbetsgivaren inte vill göra läroavtal och det inte får finnas ett arbetsavtalsförhållande i utbildningsavtalet?

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ansvarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen, men ser dock till att om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så har den studerande möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga inlärningsmiljöer.

Individuell plan för kunnandet

Vilka ärenden avtalar man om i den individuella kompetensutvecklingsplanen som utarbetas för alla studerande?

I den individuella kompetensutvecklingsplanen avtalar man om bl.a. identifierandet och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande, vilket kunnande som ska förvärvas och hur det ska ske, yrkesprov och andra sätt att påvisa kunnandet samt vilken handledning och vilket stöd som behövs, inklusive särskilt stöd. 

Finns det någon utsatt tid för utarbetandet av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet?

Avsikten är att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet utarbetas så tidigt som möjligt när en examen eller utbildning börjar avläggas. Någon exakt tidpunkt för när planen uppgörs har man inte föreskrivit.


I fråga om läroavtalsutbildning ska planen dock i tillämpliga delar utarbetas för sökanden redan innan utbildningen börjar, eftersom planen ska kunna fogas till läroavtalet när avtalet ska godkännas.

Specialundervisning

Hur påverkar reformen av yrkesutbildningen studiemöjligheterna för personer som behöver särskilt stöd?

Avsikten med yrkesutbildningen är att möjliggöra särskilt stöd för studerande såväl i examensutbildning som i handledande utbildningar. Det särskilda stödet är avsett för studerande som på grund av inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller någon annan orsak behöver långvarigt eller regelbundet särskilt stöd för lärandet och studierna i syfte att uppnå kraven på yrkesskicklighet och kompetensmålen enligt grunderna för examen eller utbildningen.

I grundläggande yrkesutbildning kan man vid behov anpassa bedömningen eller avvika från kraven på yrkesskicklighet eller kompetensmålen om det är nödvändigt med beaktande av den studerandes personliga mål och färdigheter.

Anordnare av yrkesutbildning ska alltid tillhandahålla det särskilda stöd den studerande behöver. Finansieringen som behövs för att ordna särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

 

Hur påverkar reformen av yrkesutbildningen studiemöjligheterna för personer med funktionsnedsättning?

Avsikten med yrkesutbildningen är att erbjuda varje person med funktionsnedsättning som gått ut grundskolan möjlighet till yrkesutbildning enligt personliga mål antingen i handledande utbildning eller i examensutbildning.

Om sökandens mål är att avlägga yrkesexamen kan han eller hon vid behov stärka sina färdigheter för att söka till och avlägga yrkesinriktad examensutbildning i utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA-utbildning).

När målet inte är att avlägga en examen eller en examensdel utan att förbereda sig för ett så självständigt liv och arbetsliv som möjligt kan den studerande förvärva och stärka dessa färdigheter i utbildning som förbereder för arbete och ett självständigt liv (TELMA-utbildning).

Rätt till krävande särskilt stöd har studerande med grava inlärningssvårigheter eller en svår funktionsnedsättning eller sjukdom som gör att den studerande behöver individuellt, omfattande och mångsidigt särskilt stöd. 

Krävande särskilt stöd kan ordnas endast av anordnare av yrkesutbildning som har detta som uppgift i sitt tillstånd. Finansieringen som behövs för att ordna krävande särskilt stöd har beaktats i viktkoefficienterna i finansieringen av utbildningen.  

Effektivare genomströmning

På vilket sätt strävar reformen efter att minska avbrotten?

Den nya finansieringsmodellen ger pengar för bl.a. examina och examensdelar, vilket sporrar utbildningsanordnare att se efter varje studerande och att se till att deras kompetens utvecklas enligt planerna. 

För alla unga utarbetas en individuell plan för avläggandet av studierna. I planen kommer man överens om ett sätt att studera och få stöd och handledning under studietiden som lämpar sig bäst för den unga.  Individuella studievägar är motiverande för de unga.

Man har med framgång minskar avbrotten i programmet för genomströmning inom yrkesutbildningen åren 2011-2016, och arbetet fortsätter i och med reformen.  

Finansiering av yrkesutbildningen

Hur garanterar man förutsägbarheten i finansieringen av yrkesutbildningen?

Grundfinansieringen står för hälften av finansieringen, vilket ger en förutsägbar grund för ordnandet av examina och utbildning. Grundfinansieringen skapar förutsättningar för att det även i framtiden finns yrkesutbildning på alla områden och för alla studerandegrupper. Prestationsfinansieringen som fås för examina och examensdelar står för 35 procent. Finansieringsandelen som betalas på basis av hur personer som avlagt examen och examensdelar sysselsätter sig och övergår till högskolor för fortsatta studier samt på basis av feedback från studerande och arbetslivet står för resterande 15 procent. 

Finansieringsreformen genomförs stegvis. Under finansåren 2018 och 2019 är grundfinansieringens andel 95 procent och under de två följande åren 70 och 60 procent. En stegvis övergång ger anordnarna tid att anpassa det nuvarande systemet till det nya finansieringssystemet som ger större vikt åt resultat och genomslag.

Bedömningsskalan

Ändras bedömningsskalan inom yrkesutbildningen?

Bedömningsskalan inom yrkesutbildningen ändras enligt utkastet till statsrådets förordning i fråga om yrkesinriktade grundexamina, men inte när det gäller yrkesexamina eller specialyrkesexamina och inte heller i fråga om handledande utbildning.
    
I fråga om yrkesinriktade grundexamina ersätts den nuvarande tregradiga skalan (1-3) med en femgradig (1-5).  Ifråga om examensdelar inom yrkesinriktade grundexamina samt för delområden inom gemensamma examensdelar bedöms godkänt kunnande med hjälp av en skala 1-5.  

Delområdena bildar tre gemensamma examensdelar (kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap, kunnande som behövs i samhället och arbetslivet, och socialt och kulturellt kunnande) och bedöms enligt skalan godkänt/underkänt, liksom sådana valfria yrkes- eller specialyrkesexamensdelar som eventuellt kan ingå i yrkesinriktade grundexamina.

Om det gjorts en personlig anpassning av bedömningen av den studerandes kunnande, bedöms den studerandes kunnande liksom hittills dessutom i form av ett muntligt omdöme.

Bedömningsskalan blir femgradig i syfte att ytterligare differentiera vitsorden för dem som avlagt grundläggande yrkesexamen och för att den ska rättvisare ur de studerandes perspektiv.  Den mer differentierade skalan ska göra det möjligt för högskolorna att bättre utnyttja examensbetygen från yrkesinriktade grundexamina i antagningen av studerande. Dessutom ska den femgradiga skalan bättre motivera de studerande att vilja förbättra sitt kunnande och få högre vitsord.

Inom yrkesexamina och specialyrkesexamina bedöms kunnande liksom nu enligt skalan godkänd/underkänd, vilket även gäller i utbildning som handleder för yrkesutbildning.

I utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv bedöms utbildningen liksom för närvarande verbalt.

När tas den femgradiga bedömningsskalan i bruk?

Den femgradiga bedömningsskalan tas i bruk den 1 augusti 2018  då de nya grunderna för yrkesinriktade grundexamina och kriterierna för den femgradiga skalan är i användning. Grundexamensstuderande som inleder sina studier den 1 augusti 2018 eller senare får sina kunskaper utvärderade enligt en femgradig bedömningsskala.

Grundexamensstuderande som inleder sina studier 1.1.2018 – 31.7.2018 inleder studierna enligt de gamla examensgrunderna. Det går inte längre att ta in studerande till yrkesinriktade grundexamina som avläggs som fristående examen. Kunskapen visas och bedöms enligt den nya lagstiftningen, men fram till den 31 juli 2018 fortfarande enligt skalan 1-3 enligt de gamla examensgrunderna.

En grundexamensstuderande som inlett sina studier under perioden 1.1.–31.7.2018 övergår till  och avlägger sin examen enligt det nya systemet, dvs. examensgrunderna som träder i kraft den 1 augusti 2018.

De examensdelar eller gemensamma examensdelar som den studerande redan har avlagt erkänns som en del av examen enligt de nya examensgrunderna och den nya lagstiftningen. De vitsord som den studerande fått under tiden 1.1.–31.7.2018 enligt skalan 1-3 ändras till att motsvara vitsord enligt bedömningssskalan 1-5. Ändringen av vitsorden görs på basis av bedömningsmaterialet enligt följande: 1 => 1 eller 2, 2 => 3 eller 4, 3 => 5.

Reform av tillstånden för utbildningsanordnare

Hur beräknas ett studerandeår?

Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om yrkesutbildning hittar du här. I 32 b § föreskrivs om begreppet studerandeår.  

Undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning (682/2017) hittar du här. I § 1 i förordningen föreskrivs om hur man beräknar ett studieår.

 

Hur ska en plan för genomförandet av bedömningen av det kunnande som krävs för en examen se ut?

Enligt den nya lagstiftningen ska utbildningsanordnaren som en del av sitt kvalitetsledningssystem för varje examen eller utbildning utarbeta en plan för hur bedömningen av kunnande ska genomföras. I det här skedet räcker det att utbildningsanordnaren i en bilaga till ansökan bifogar en preliminär plan för genomförandet av bedömningen av de nya examina eller utbildningar som ansökan gäller.

Det finns inte ännu någon mall för hur en sådan plan ska göras upp, så den får vara fritt formulerad. Där bör kort och koncist framgå relevanta aspekter på hur processen för en bedömning av kunnandet för respektive examen ska genomföras. Det kan till exempel handla om en redogörelse för en plan för ordnande av en fristående examen eller planering av olika yrkesprov som visar examinandens yrkesskicklighet och en redogörelse som liknar en plan för genomförandet av bedömningen av det kunnande som krävs för en examen, men behöver inte vara lika detaljerade som motsvarande nyssnämnda planer.  Avsikten är att den preliminära planen för genomförande av bedömningen av kunnande också  ska vara till nytta när utbildningsanordnaren utvecklar sin egen verksamhet och bygger upp sitt kommande kvalitetsledningssystem.

Utbildningsanordnaren ska utarbeta en preliminär plan för bedömning av kunnande för var och en av de nya examina och utbildningar som ansökan gäller.  Ifall utbildningsanordnaren ansöker om fem eller flera nya examina, är det i det här skedet även möjligt att utarbeta en plan som innehåller en allmän plan för hur bedömningen av kunnande ska gå till och därtill vid behov ange särdragen för den examensvisa bedömningen.  

 

 

Hur går det för dem som har gällande avtal om anordande av fristående examina med respektive examenskommission, men som inte beviljats tillstånd att anordna yrkesutbildning av ministeriet?

Enligt den nya lagstiftningen ska utbildningsanordnarna från och med den 1 januari 2018 anskaffa avläggande av yrkesprov och bedömning av kunnandet för ifrågavarande fristående examen av en utbildningsanordnare som av ministeriet beviljats ett sådant tillstånd att ordna examen och utbildning som avses i den nya lagen om yrkesutbildning. Utan i frågavarande tillstånd får ovan nämnda aktörer inte ta emot yrkesprov från och med den 1 januari 2018.
Ifall utbildningsanordnaren inte har ansökt om eller inte beviljas ett sådant anordnartillstånd som avses i lagen om yrkesutbildning, ska utbildningsanordnaren ifall verksamheten fortgår efter den 1 januari 2018 hänvisa de studerande för avläggande av ett sådant yrkesprov som avses i 52  § i lagen om yrkesutbildning till en sådan utbildningsanordnare som för i frågavarande examen har beviljats tillstånd att ordna examen för bedömning av examinandens kunnande enligt 53 § i lagen om yrkesutbildning.

Utbildningsanordnare kan även framöver sälja utbildningstjänster på marknaden, även om de inte ansöker om eller beviljas tillstånd att ordna utbildning. Enligt 52  § 6 mom. i lagen om yrkesutbildning är utbildningsanordnaren skyldig att erbjuda de studerande möjlighet att avlägga examina eller examensdelar även utan deltagande i examensutbildning samt i samarbete med sådana aktörer som erbjuder tjänster för kompetensutveckling på affärsmässiga grunder. Enligt motiveringen till bestämmelsen ska utbildningsanordnaren och den som erbjuder sådana utvecklingstjänsterna i praktiken komma överens om att hänvisa dem som köper utbildningstjänsterna att för avläggande av examen eller examensdelar anlita   den av samarbetsparterna som fungerar som utbildningsanordnare i enlighet med 3 § i lagen. I så fall är det utbildningsanordnaren som i enlighet med vad som bestäms i lagen svarar för den personliga tillämpningen i anslutning till avläggandet av examen eller examensdelen.

Utbildningsanordnarna får emellertid inte sälja tjänster som hänför sig till anordnande av yrkesprov eller beviljande av examina till en aktör som driver verksamheten på affärsmässiga grunder, eftersom det endast är tillåtet att ordna tjänster i anslutning till de examina och  examensdelar som avses i lagen i form av avgiftsbelagd serviceverksamhet om det handlar om anskaffande av utbildning enligt 30 §. Finansieringen av avlagda examina och examensdelar sker enligt bestämmelserna i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet.  

Vilka blanketter ska man fylla i om man endast ansöker om att ordna arbetskraftsutbildning?

För att få ordna arbetskraftsutbildning ska utbildningsanordnaren ansöka om ett tillstånd att ordna yrkesexamina och -utbildning där det ingår en utbildningsuppgift att ordna arbetskraftsutbildning.  Närmare anvisningar om hur ansökan går till hittar du på våra webbsidor: http://minedu.fi/uuden-jarjestamisluvan-hakeminen.

Fyll i blanketten på vår webbplats samt bilaga 1: ansökningsblankett för arbetskraftspolitisk utbildning.

 

Vad ska yrkeshögskolor som ordnat arbetskraftsutbildning göra?

Yrkeshögskolorna ombeds vara i kontakt med direktör Hannu Sirén, fornamn.efternamn@minedu.fi, tfn 0295 3 30292.

 

Vad grundar sig de föreslagna verksamhetsområdena på?

De föreslagna verksamhetsområdena för respektive utbildningsanordnare är de utbildningsområden inom vilka utbildningsanordnaren är skyldig ordna utbildning i överensstämmelse med utbildnings- och kompetensbehovet.  Eftersom det handlar om en skyldighet kan utbildningsanordnaren dock inte åläggas att se till ett större område än det som är nödvändigt med tanke på behovet av tillgång till utbildning. För att den regionala tillgången till yrkesutbildning på området ändå ska tryggas, har man för varje landskap fastställt minst en utbildningsanordnare som har kapacitet att se till regionens utbildnings- och kompetensbehov. 

 

Har man i de studerandeår som ingår i de föreslagna anordnartillstånden beaktat de studerandeår som i första hand gäller arbetskraftsutbildning?

Nej, det har man inte, eftersom man i de föreslagna tillstånden inte gett någon utbildningsanordnare i uppgift att ordna arbetskraftsutbildning.  Den uppgiften får man ansöka om.

Vad handlar överföringen av 21 miljoner euro i understöd för invandrarutbildningen i promemorian om?

Det handlar om utbildning som UKM tidigare finansierat genom statsunderstöd, inte om ANM:s integrationsutbildning. 

 

Vilka uppgifter avses med antalen inom det utvidgade läroavtalsutbildningen??

I punkt 8 och 9 på ansökningsblanketten som gäller uppgiften att ordna utvidgad läroavtalsutbildning anges de genomsnittliga kalkylerade dagarna för läroavtalsutbildning för åren 2015-2017. Därtill anges det uppskattade antalet studerandeår från och med 2017.

 

Vilka uppgifter ska man fylla i när det talas om antalen inom arbetskraftsutbildning?

I punkt 12 på ansökningsblanketten för anordnande av sådan arbetskraftspolitisk utbildning anges antalet studerandeårsverken för examensinriktad utbildning 2015-2017.  Därtill anges det uppskattade antalet från och med 2017 i form av studerandeårsverken.