Utbildning för invandrareTyttöjä luokkahuoneessa. KUVA: OKM

Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område samt förskoleundervisning året innan läropliktsåldern inleds. Barn under läropliktsåldern bör erbjudas småbarnspedagogisk verksamhet. Kommunen kan ordna undervisning som förbereder för grundläggande utbildning.

Invandrarstuderande kan få förberedande utbildning för yrkes- eller gymnasieutbildning. Yrkeshögskolorna och universiteten erbjuder flera utbildningsalternativ på olika språk som språkkunniga invandrare kan delta i. Man strävar efter att flera invandrare ska kunna delta i högskoleutbildning genom att utveckla den förberedande utbildningen, språkutbildningen och informationen som riktar sig till invandrare.

Grundläggande utbildning för invandrare

Kommunen bör ordna förskoleundervisning, grundläggande utbildning eller utbildning som förbereder för grundläggande utbildning så snart som möjligt efter att det har klarnat att barnet är bosatt i kommunen och väntar på internationellt skydd eller i övrigt vistas i kommunens område. Kommunen bestämmer när undervisningen inleds.

Läroplikten och rätten till förskoleundervisning gäller barn som är bosatta i Finland.  Undervisningen för invandrare ordnas inom ramen för den allmänna undervisningen, där eleverna får stöd utifrån sina individuella behov, eller i en grupp med förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen. Den förberedande undervisningen siktar på att ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna övergå till den grundläggande utbildningen samt att främja deras integrering och utveckling. Den förberedande undervisningen omfattar lärokursen för ett år.

Undervisning i det egna modersmålet stärker elevens mångkulturella identitet och funktionella tvåspråkighet. För de invandrare vars kunskaper i finska eller svenska inte når upp till modersmålsnivå på alla delområden av språket, ges undervisningen i läroämnet modersmål och litteratur enligt lärokursen finska/svenska som andra språk.

Gymnasieundervisning för invandrare

I gymnasiet kan invandrare studera finska eller svenska enligt lärokursen finska/svenska som andra språk och sitt eget modersmål. Om examinanden har ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål kan provet i modersmål för studentexamen vara ett prov som baserar sig på lärokursen finska eller svenska som andra språk. Vid bedömningen kan studentexamensnämnden beakta att examinanden har ett annat modersmål än det språk på vilket han eller hon avlägger examen.

Utbildningsanordnaren kan ordna utbildning som förbereder för gymnasiet för invandrare och personer med ett annat språk som modersmål. Utbildningen motsvarar lärokursen för ett år.

Grundläggande utbildning för vuxna

Invandrare som överskridit läropliktsåldern och som inte har avlagt en grundläggande utbildning enligt det finländska systemets nivå kan komplettera sina tidigare studier och avlägga avgångsbetyg inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Syftet med den grundläggande utbildningen för vuxna är att erbjuda en möjlighet att uppnå de kunskaper och färdigheter som ingår i den grundläggande utbildningen samt att förbättra sin förmåga att lära sig och möjligheter till fortsatta studier. Grundläggande utbildning för vuxna ordnas i vuxengymnasier, daggymnasiernas vuxenlinjer, folkhögskolor och vissa medborgarinstitut.

Utbildningen som förbereder för grundläggande yrkesutbildning (Valma)

Utbildningen som förbereder för grundläggande yrkesutbildning för invandrare (Valma) är en utbildningshelhet som inte leder till examen och där man beaktar den studerandes olika specialbehov. Utbildningen riktar sig främst till unga som avslutat den grundläggande utbildningen och som behöver förbättra sin beredskap för framtida studier samt handledning och stöd i valet av utbildning och yrke.

En annan viktig målgrupp är unga och vuxna som av olika orsaker inte har hittat sin plats i utbildningssystemet, som t.ex. invandrare. 

Utbildning för invandrare förverkligas huvudsakligen tillsammans med andra studerande i samma grupper, för att stöda att undervisningsspråket utvecklas och att den studerande integreras i samhället. För att delta i utbildningen krävs att man behärskar undervisningsspråket tillräckligt bra. Målet med utbildningen är att den studerande omedelbart kan fortsätta studierna inom en yrkesutbildning.

Vid antagningen till den grundläggande yrkesutbildningen är det möjligt att tillämpa antagning enligt prövning, där särskilda skäl som hänger samman med den sökandes person kan beaktas och där man kan avvika från poängantalet i urvalet. Sådana skäl kan vara bl.a. avsaknad av skolbetyg eller problem med att jämföra betyg. Den sökandes utbildningsbehov och förutsättningar att genomföra studierna (t.ex. tillräckliga språkkunskaper) bör utvärderas och tas i beaktande då man avviker från poängantalet i urvalet.

Högskoleutbildning för invandrare

2014 hade ca 40 procent av personer i åldern 25-54 som är bosatta i Finland, men som är födda i något annat land, en högskoleexamen. Det här är nästan samma andel som bland urfinländarna (44 %). Det bör även beaktas att 18 % av personer med flyktingbakgrund har en högskoleexamen. 2014 var åtta procent av magistersexaminanderna födda någon annanstans än i Finland, av doktoranderna upp till var sjätte.

Strävan är att öka invandrarnas andel av högskolestuderandena. Detta sker genom att den förberedande utbildningen för invandare, språkutbildningen och informationen riktad till invandrare utvecklas. I yrkeshögskolornas och universitetens utbildningsutbud finns flera utbildningar på andra språk än de inhemska dit språkkunniga invandare kan söka sig.

Förutom examina är det även möjligt att avlägga delar av examen inom ramen för den öppna högskoleundervisningen eller genom särskild studierätt. Därutöver kan högskolorna erbjuda invandrare kompletterande utbildning eller specialiseringsutbildning.

I yrkeshögskolorna ges avgiftsfri förberedande utbildning för invandrare. Syftet är att ge invandare tillräckliga färdigheter för att söka sig till yrkeshögskolestudier ha framgång med studierna. I studierna betonar man tillräckliga språkkunskaper för högskolestudier samt ett självständigt och undersökande studiesätt.

I universiteten finns särskilda utbildningsgrupper för studerande med invandrarbakgrund, bl.a. i lärarutbildningen. Högskolornas omfattande utbud av undervisning på främmande språk och i finska/svenska medför bättre studiemöjligheter också för dem som inte har kunskaper i finska eller svenska.

Frågor i anslutning till invandrares och asylsökandes högskoleutbildning behandlas särskilt i högskolor med ansvar för invandrarfrågor: Jyväskylä universitet och Metropolia yrkeshögskola. I verksamheten för högskolor med ansvar för invandrarfrågor ingår 2017 tre till fyra nya högskolor.

Målet med verksamheten för högskolor med ansvar för invandrarfrågor (Supporting Immigrants in Higher Education in Finland, SIMHE) är att det ska bli smidigare att identifiera och erkänna tidigare inhämtad kunskap (AHOT) hos högt utbildade invandare som befinner sig i Finland med olika status samt att vägleda till högskoleutbildning på nationell och regional nivå. Meningen är att garantera att tidigare inhämtad kunskap hos invandrare som kommer till Finland identifieras och erkänns i enlighet med nationell praxis så fort som möjligt, så att personerna kan fås in på rätt utbildningar och karriärer.

Artikelpresentatör

Utbildningsvägar och integrering av invandrare. Smärtpunkter och åtgärdsförslag II. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 5:2017 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Utbildningsvägar och integrering av invandrare – smärtpunkter och åtgärdsförslag. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 1:2016 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)