Utvecklingen av studiestödssystemetPunainen omena sinisen kirjan päällä.

2017 Studiestödet förnyas fr.o.m. 1.8.2017  (RP 229/2016)

  • Nivån på studiepenningen på högskolestadiet förenhetligas med stödet på andra stadiet
  • Den minskande verkan som föräldrarnas inkomster har på studiepenningen i fråga om 18- och 19-åringar som studerar på andra stadiet och bor självständigt slopas.
  • Statsborgen för studielånet höjs från 400 euro till 650 euro per månad för en studerande som studerar i Finland och från 700 euro till 800 euro per månad för en studerande som studerar utomlands.
  • Borgensbeloppet för de studerande som är yngre än 18 år och som studerar vid någon annan läroanstalt än en högskola höjs från 260 till 300 euro per månad.
  • Det lånebelopp som beaktas vid studielånsavdrag och studielånsersättning förblir på samma nivå som tidigare
  • Stödtiden för alla högskolestudier förkortas med tio månader från 64 till 54 stödmånader. Dessutom förkortas stödtiden per examen med två månader. Stödtiden för en lägre och högre högskoleexamen som sammanlagt omfattar 360 studiepoäng är enligt förslaget 57 månader.
  • Den studerandes egna inkomstgränser binds till inkomstnivåindex och justeras med två års intervaller endast om inkomstgränserna höjs. Höjningen av överbetalda studiepenningar och bostadstillägg minskar från nuvarande 15 procent till 7,5 procent, vilket underlättar den ekonomiska situationen för personer som återbetalar studiestödet.
  • För studerande som bor utomlands på hyra och dem som studerar vid en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem stannar bostadstillägget på nuvarande nivå. Övriga studerande överförs till det allmänna bostadsbidraget.

2016 Utredningsman Roope Uusitalos förslag till reform av studiestödet (på finska) Opintotuen uudistaminen. Selvitysmiehen raportti. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016:7

2016 Ändringar i indexbindningen, inkomstgränserna och studiestödsrätten (RP 40/2015)

  • studiepenningens belopp ses inte längre över utgående från folkpensionsindexet
  • en studerande har rätt till studiestöd också i det fall han eller hon med avseende på levnadsförhållandena har en fast anknytning till Finland
  • inkomstgränsen för personer som är föräldrar till 18- och 19-åriga studerande på andra stadiet och som bor annanstans än hos föräldrarna höjs med 13 procent. Detta görs dels för att stödet bättre ska räcka till, dels för att främja likabehandlingen av studerande på olika utbildningsnivåer
  • ändringar i studiestödets verkställighet

 

2015 Ändringar i studielånets ränteavdrag och i studier som berättigar till studiestöd och stöd för skolresor:

  • från början av 2015 införs begränsningar av rätten till studiestöd för studerande vid läroanstalter som inte står under offentlig tillsyn (privata) 
  • från början av 2015 slopas rätten att dra av räntor på studielån i beskattningen

 

2014 Studielånskompensation, högre studiepenning och en kortare maximitid gällande stöd för nya högskolestuderande 

  • en stödmånad ska omfatta minst 18 dagar som räknas till studietiden
  • årliga indexhöjningar av studiepenningen
  • höjning av statsborgen för studielån, 100 e/mån
  • de indexbundna inkomstgränserna för räntestöd höjs vartannat år
  • rätten att dra av 1 % på räntan på studielånet under stödtiden slopas
  • studielånskompensationen, högre studiepenning (335,32 e/mån) och den maximala tiden för stöd för personer som inleder sina första högskolestudier förkortas med 5 månader
  • en ändring av den totala stödtiden för högskolestudier från 70 månader till 64 månader
  • ett krav på en minimiprestation vad gäller avklarade högskolestudier (minst 20 studiepoäng per läsår) 
  • inkomstgränserna höjs för personer som är föräldrar till 18- och 19-åriga studerande på andra stadiet då studerandena bor annanstans än hos sina föräldrar
  • rätt till statsborgen för lån utan studiepenning utsträcks till att omfatta 18–19-åriga studerande som bor hemma. Samma gäller gymnasieelever som bor självständigt och inte har fyllt 17 år

 

2013 Ändringar i studiestödet och i stödet för skolresor

  • stöd för studier vid vuxengymnasium kan beviljas om studierna avläggs som en kombinerad examen, dvs. i samband med en yrkesinriktad grundexamen
  • en maximitid för studiestödet också inom studier på det andra stadiet
  • lön som betalas för inlärning i arbetet inverkar inte längre på rätten att få stöd för skolresor
  • annat system för att räkna ut stödet för skolresor (18 dagar)

 

2011 Ändringar i studiestödet

  • bostadstillägget binds till stödmånader inom ramen för högskolestuderandenas maximala stödperiod
  • minimikravet på prestationer för högskolestudier ska i uppföljningen ligga på 5,0 studiepoäng per stödmånad. Förtydliganden i stödet. 
  • ett universitetsstöd i två steg: stöd beviljas nya universitetsstuderande separat för att avlägga en lägre och en högre högskoleexamen
  • en praktikantplats eller ett stipendium, vilka läroanstalten står för, är inte ett hinder för studiepenning
  • högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen utan separat ansökan
  • statsborgen för studielån för personer som studerar utomlands kan uppgå till högst 600 euro i månaden
  • gymnasieelever på 18–19 år som bor självständigt kan få statsborgen för studielån även om de på grund av föräldrarnas inkomster inte har beviljats studiepenning 
  • inkomstgränserna för räntebidrag höjs

 

2011 Ändringar i stödet för skolresor

  • stödet baserar sig på den faktiska längden på studietiden under ett läsår
  • kostnader för skolresor som överstiger 100 kilometer ersätts om den studerande för sin skolresa anlitar kollektivtrafik eller transport som tillhandahålls av utbildningsanordnaren
  • stöd för skolresor kan på ansökan av den studerande beviljas på basis av eget färdsätt
  • stöd för skolresor kan beviljas även för utbildning som förbereder för yrkesinriktad grundexamen som avläggs i form av en fristående examen
  • höjningar i skolresestödet 2011–2014

 

2011–2013 höjningar i måltidsstödet

2009 Makens eller makans inkomster beaktas inte längre i bostadstillägget

2008 De egna inkomstgränserna höjs med 30 %

2008 Studiepenningen höjs med 15 % eller minst 16 e/mån.

2008 Lånebeloppet för studerande på andra stadiet som fyllt 18 år höjs till 300 e/mån.

2007 Föräldrarnas inkomstgränser höjs med 30 %

2006 Föräldrarnas inkomstgränser höjs med 15 %

2005 Höjning av bostadstilläggets hyrestak

2005 Studielånsavdrag för högskolestuderande

2005 Studielånet för högskolestuderande höjs, nya regler för den maximala stödtiden och studielånsavdrag för nya högskolestuderande införs

2002–2003 Ändringar i lånesystemen: extra kapitalisering, betalningsanmärkning, lyftande av lån i poster och ränta på en procent under studietiden

2002 Alla låginkomsttagare börjar omfattas av räntebidraget för studielån

2000–2007 Höjningar i måltidsstödet

2001 Vuxenutbildningsstöd

2001 Kalkyleringssättet för belopp som återkrävs till följd av inkomstkontrollen ändras

2000 Reform av bostadstillägget

1998 Årsinkomstmodell

1998 Lägre bostadstillägg för studerande som bor i en bostad som ägs av den studerandes förälder

1997–1998 Åldersgränsen för studerande som bor självständigt och är berättigade till maximal studiepenning sänks till 18 år

1997 Skolresestöd för andra stadiet

1997 Studiestödstiden för högskolestudier förlängs (omfattande examina och särskilda skäl)

1996 Yrkeshögskolestuderande omfattas av studiestödet för högskolestuderande

1995 Nedskärningar i studiestödet: syftet att skära ner studiestödsutgifterna med 10 %

1994 Reform av studiestödet för studerande vid läroanstalter på det andra stadiet 

1992 Reform av studiestödet för högskolestuderande

1987–2002 Vuxenutbildningspenning

1983 Räntestöd

1979 Måltidsstöd för högskolestuderande

1977 Bostadstillägg

1972 Studiepenning

1969 Studielån med statsborgen

På andra webbplatser

Studiestödets strukturella utveckling 2012 UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2012:29 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Utvärdering av studielånsavdraget UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2012:24 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Utveckling av uppföljningen av studieframgången vid högskolestudier UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:9 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Strukturell utveckling av studiestödet, Utvecklingslinjer för studiestödet på andra stadiet och understöd för boende för studerande UKM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2010:8 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Strukturell utveckling av studiestödet. Syftet är att uppmuntra till studier på heltid på högskolenivå. UVM:s arbetsgruppspromemorior och utredningar 2009:33 (på finska, svenskspråkigt sammandrag)

Yhteystiedot – Yhteystietonosto

Virpi Hiltunen, konsultativ tjänsteman 
OKM, Nuoriso- ja liikuntapolitiikan osasto, Strategia- ja ohjausryhmä (SORY) 0295330110   förnamn.efternamn@minedu.fi