Internationella konventioner som gäller kulturarv

Vanha tykki Suomenlinnassa.

Centrala konventioner som gäller bevarande och skydd av kulturarvet är bl.a. världsarvskonventionen och konventionen om det immateriella kulturarvet.  Undervisnings- och kulturministeriet deltar för Finlands del i arbetet med och verkställandet av internationella konventioner som gäller kulturarvet.

Det immateriella kulturarvet

Över 160 stater är med i Unescos konvention för skydd av det immateriella kulturarvet. Det immateriella kulturarvet kan vara muntliga traditioner, scenkonst, sociala sedvänjor, kunskaper och färdigheter. Gemenskaperna har en viktig roll i identifierandet och definierandet av det immateriella kulturarvet.

I Finland trädde konventionen i kraft år 2013. Konventionen ålägger att bevara, identifiera, lagra och katalogisera det immateriella kulturarvet. I konventionen ingår även utarbetandet av en nationell katalog över det immateriella kulturarvet.

För verkställandet av konventionen i Finland svarar Museiverket i samarbete med andra sammanslutningar och intressentgrupper.

 

Världsarvet

Unescos konvention om att skydda världens kultur- och naturarv har för avsikt att trygga världens viktigaste kultur- och naturarvsobjekts värden och bevarandet av dem för framtida generationer. I Finland trädde världsarvskonventionen i kraft år 1987.

Världsarvskommittén godkänner nya världsarvsobjekt samt följer upp läget i fråga om objekt som finns på listan. Finland är medlem av världsarvskommittén 2013–2017.

Finlands nationella världsarvsstrategi ger riktlinjer för Finlands världsarvspolitik och verkställandet av Unescos världsarvskonvention i Finland åren 2015–2025.  Enligt strategin är Finland en ansvarsfull världsarvspåverkare vars världsarvsobjekt fungerar som modell för andra vad gäller skydd, underhåll och presentation. De livskraftiga miljöerna är ett gemensamt världsarv för kommande generationer.

Finland har sju objekt på Unescos världsarvslista. Bland Finlands objekt finns sex kulturarvsobjekt och ett naturarvsobjekt.

Objekt i Finland som delvis kan jämföras med världsarvsobjekten är också Skärgårdshavets och Nordkarelens biosfärområden som hör till Unescos program Människan och biosfären samt Rokua geopark som hör till Unescos geopark-program.

 

Haagkonventionen för skydd av kulturegendom

Haagkonventionen från år 1954 är en humanitär konvention godkänd av Unesco. Konventionens mål är att skydda kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Finland ratificerade konventionen och tillhörande protokoll år 1994.

 

Farokonventionen om kulturarvets samhälleliga värde

Europarådets ramkonvention om kulturarvets samhälleliga värde publicerades år 2005. Konventionen innehåller riktgivande anvisningar för ett hållbart kulturarvsarbete och framhäver kulturarvet som en gemensam och värdefull resurs.

I Finland gav undervisnings- och kulturministeriet Museiverket i uppdrag att göra en bakgrundsutredning för ratificeringen som Museiverket sedan genomförde i samarbete med Finlands Hembygdsförbund. Utredningen offentliggjordes i maj 2015.

 

Övriga konventioner om skydd av kultur- och naturarvet

Konvention om skydd för världens kultur- och naturarv
Konvention om skydd för det immateriella kulturarvet
Konvention om skydd för kulturarvet under vatten

På andra webbplatser

Nationella världsarvsstrategin Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2015:14

 

Ytterligare information

Päivi Salonen, Kulttuuriasiainneuvos 
OKM, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto, Taiteen ja kulttuuriperinnön vastuualue 0295330281  


Mirva Mattila, överinspektör 
OKM, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto, Taiteen ja kulttuuriperinnön vastuualue 0295330269