Lärandet på arbetsplatserna

Reformen av yrkesutbildningen innebär att inlärningen som sker på en arbetsplats utökas och blir mångsidigare och att serviceprocessen för utbildningar som ordnas på en arbetsplats förenhetligas och utgår från kundens behov.

Utbildning som ordnas på en arbetsplats

Utbildningen kan ordnas på en arbetsplats som är utomstående från utbildningsanordnaren så att den anknyter till praktiska arbetsuppgifter i form av utbildning som grundar sig på ett läroavtal eller på ett utbildningsavtal.  Utbildningsanordnaren ansvarar för en målinriktad och handledd utbildning.

Den studerande kan förvärva kompetens som antingen helt och hållet grundar sig på ett läroavtal eller på ett utbildningsavtal eller genom en flexibel kombination av dem båda.

Ett villkor för att kunna ingå läroavtal eller utbildningsavtal är att det finns tillräckligt med produktions- och serviceverksamhet på utbildningsarbetsplatsen, nödvändiga arbetsredskap samt att personalen har tillräcklig yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet. Bland personalen utses för den studerande en ansvarig arbetsplatshandledare som ansvarar för den studerande på arbetsplatsen. 

Läroavtalsutbildning

Inom läroavtalsutbildningen förvärvar de studerande största delen av sitt kunnande genom praktiska arbetsuppgifter.  Vid behov kompletteras kunnandet i andra lärmiljöer. Läroavtalsutbildningen grundar sig på ett arbetsavtal på viss tid och på ett avtal mellan arbetsgivaren och utbildningsanordnaren. En studerande i läroavtalsutbildning är heltidsanställd och får lön. I samband med läroavtalsutbildning får arbetsgivaren utbildningsersättning om utbildningen föranleder denne kostnader och utbildningsanordnaren och arbetsgivaren kommer överens om betalning av en ersättning.  Man kan ingå läroavtal för hela tiden för förvärvande av kunnandet genom ett avtal som omfattar hela examen, en del av examen eller utbildning som fördjupar den studerandes yrkesskicklighet. 

Utbildningsavtal

En studerande i utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande och det betalas ingen lön eller motsvarande ersättning. Utbildningsavtalet ingås skriftligen för varje studerande och separat för varje examensdel eller ännu mindre helhet per gång. Utbildningsavtalet ingås mellan utbildningsanordnaren och en representant för arbetsplatsen, och delges den studerande för kännedom. Den som erbjuder en utbildningsavtalsarbetsplats är skyldig att följa med hur den studerandes kunnande utvecklas och att vidta åtgärder när den kompetens som den studerande planenligt borde få inte kan uppnås samt är skyldig att rapportera till utbildningsanordnaren om hur den studerande framskridit i förvärvandet av kunnandet.

 

Vanliga frågor

Framöver finns det mera handledda studier på arbetsplatser. Hur säkerställer man att de studerande verkligen lär sig något och att de inte utnyttjas som billig arbetskraft?

I lagen och förordningen om yrkesutbildning har man tagit in spelregler för alla parter. Till exempel avtalar man om utbildningsavtal alltid separat för varje examensdel och till utbildningsavtalet ska man foga den studerandes individuella kompetensutvecklingsplan. Utbildningsavtalet kan ingås också i anslutning till en helhet som är mindre än en examensdel eller för flera examensdelar. Av planen ska framgå de praktiska arbetsuppgifter genom vilka den studerande kan nå den kompetens som ställts som mål. De studerande får handledning och stöd på arbetsplatsen av både arbetsplatshandledare samt av lärare som utnämnts av utbildningsanordnaren eller en representant från annan utbildningsanordnare, ifall det finns befogade skäl. Befogade skäl för att utse en representant från an annan utbildningsanordnare kan vara t.ex. ifall den studerande kompletterar sitt kunnande i form av läroavtalsutbildning och man på heltid befinner sig på arbetsplatsen och utför praktiska arbetsuppgifter.

Med utbildningsavtal kan man i princip studera så mycket av examen som man vill, men arbetsplatsen kan inte anvisa vilka uppgifter som helst till den studerande. Den studerande är på arbetsplatsen för att lära sig de saker som avtalats om i den individuella planen, och han eller hon måste uttryckligen få syssla med arbetsuppgifter där man kan lära sig dessa saker. Därtill ska den studerande få handledning och stöd samt feedback om hur kompetensen utvecklas så att den utvecklas på överenskommet sätt.

Vad är skillnaden mellan läroavtal och utbildningsavtal?

Läroavtalet grundar sig på ett tidsbundet arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, så en läroavtalsstuderande är samtidigt anställd. Den studerande betalas lön och arbetsgivaren får utbildningsersättning. Med läroavtalet kan man förvärva t.ex. allt kunnande som behövs för att avlägga examen, med andra ord kan läroavtalet göras på en gång för hela examen. Läroavtal kan också göras för en examensdel. 

En studerande som studerar med utbildningsavtal är inte i arbetsavtalsförhållande, dvs. han eller hon är en studerande och får inte lön. Arbetsplatsen får inte heller utbildningsersättning. Utbildningsavtal görs alltid separat för varje examensdel.  

Hur sporrar man utbildningsanordnare att ordna läroavtalsutbildning?

Intresset för läroavtalsutbildning ökas genom att höja finansieringen för läroavtalsutbildningen till samma nivå som finansieringen för utbildning i läroanstaltsform. Detta sporrar läroanstalterna att även bygga nya studier enligt 2+1-modellen, där en del av studierna avläggs vid läroanstalten eller exempelvis som utbildning som grundar sig på utbildningsavtal och en del som läroavtalsutbildning.   

Kan en studerande i arbetsavtalsförhållande lära sig på sin egen arbetsplats om arbetsgivaren inte vill göra läroavtal och det inte får finnas ett arbetsavtalsförhållande i utbildningsavtalet?

Ja. I samband med den personliga tillämpningen kan man på motsvarande sätt som i nuläget avtala om annat lärande på arbetsplatsen i praktiska arbetsuppgifter än läroavtalsutbildning eller utbildning som grundar sig på utbildningsavtal. I dessa fall uppstår inget särskilt handledningsansvar eller några andra förpliktelser för utbildningsanordnaren eller arbetsgivaren och därför behöver man inte göra ett separat avtal om lärandet på arbetsplatsen. Utbildningsanordnaren ansvarar inte för handledningen, innehållet, ledningen eller tillsynen i fråga om sådant lärande på arbetsplatsen, men ser dock till att om kompetens inte förvärvas på arbetsplatsen enligt de gemensamt uppställda målen så har den studerande möjlighet att förvärva den kompetens som saknas i utbildningsanordnarens övriga inlärningsmiljöer.

Ytterligare information

Mari Pastila-Eklund, Opetusneuvos 
OKM, Ammatillisen koulutuksen osasto (AMOS) 0295330249   förnamn.efternamn@minedu.fi