Riktlinjer för och utveckling av högskole- och forskningspolitiken 

Näytteenotto. KUVA: Gorilla

Undervisnings- och kulturministeriet främjar regeringens högskole- och forskningspolitiska mål samt utvecklar högskole- och forskningssystemet i samråd med aktörerna på området.

Det finländska högskole- forsknings- och innovationssystemet stärks genom en långsiktig högskole- och forskningspolitik. Högskolorna utvecklas så att de bildar en internationellt konkurrenskraftig helhet, som svarar flexibelt även på regionala behov.

Högskolepolitik

Högskolesystemet i Finland består av universitet och yrkeshögskolor. Högskolorna är självständiga aktörer som svarar för innehållet i utbildning och forskning samt för att utveckla verksamheten.

Undervisnings- och kulturministeriet svarar som en del av statsrådet för styrningen och finansieringen av högskolornas verksamhet. Utvecklingsmålen baserar sig på regeringsprogrammet, regeringens verksamhetsplan samt övriga strategiska mål som riksdagen och regeringen ställt upp för högskolorna. 

Högskolepolitikens mål är att utveckla högskolorna som en internationellt konkurrenskraftig helhet samt att de även svarar flexibelt på regionala behov.

  • Universiteten och yrkeshögskolorna främjar genom sin verksamhet vårt lands konkurrenskraft, välfärd och bildning samt en hållbar utveckling. 
  • Målet är en kvalitativt mer högstående, internationell och effektiv högskolesektor med större genomslag.  
  • Högskolesektorn består av högklassiga universitet och yrkeshögskolor som profilerar sig på sina respektive prioritetsområden. Högskolorna profilerar, förtydligar och intensifierar samarbetet och arbetsfördelningen såväl internt som med forskningsinrättningar och -institut ifråga om utbildning, forskning, stödtjänster, strukturer och infrastruktur.
  • Högskolorna prognostiserar och stöder reformer i samhället, konsten och arbetslivet samt tryggar tillgången på arbetskraft med högre utbildning.
  • Högskolorna utvecklar sin verksamhet i form av internationella, attraktiva studie- och forskningsmiljöer. 

Målet är att högskolorna genom utökat samarbete ska höja kvaliteten på utbildningen genom att förnya innehållet i utbildningarna, undervisningsmetoderna, inlärningsmiljöerna samt lärarnas kompetens.  Högskolorna ska till fullo utnyttja de möjligheter som digitaliseringen för med sig.  Högskolorna ska utveckla antagningen av studerande, praxis för tillgodoräknande samt examina i syfte att öka mobiliteten både inom landet och på internationell nivå.  Ett annat mål är att högskolorna i regel bör slopa kraven på kompletterande studier för dem som vill bygga på en examen från en yrkeshögskola med en universitetsexamen, så att mobiliten mellan examina ska underlättas. ?

Ytterligare ett mål är att högskolorna i högre grad ska kunna dra nytta av examina på andra stadiet i antagningen av studerande så att de som söker in inte ska behöva utdragna förberedelser för inträdesproven.  Högskolorna ska utöka samarbetet med anordnarna av utbildning på andra stadiet i syfte att göra övergången till högskolestudie snabbare.   Antagningsförfarandena utvecklas  i samråd med respektive utbildningsområde. Andelen nya studerande som studerar för sin första examen ska utökas genom att dra nytta av möjligheten at reservera studieplatser för dem som ansöker om sin första studieplats och utveckla antagningen av studerande som flyttar över från andra utbildningar och högskolor. 

Högskolorna ska stödja lika studiemöjligheter för alla och främja utexaminering inom utsatt tid på samtliga examensnivåer.  Högskolorna ska utöka möjligheterna till flexibla studievägar samt erkännande av tidigare förvärvat kunnande.  Högskolorna diversifierar handledningen av de studerande och utökar samarbetet med arbetslivet.  Välfungerande karriär- och rekryteringstjänster stöder en snabb utexaminering och sysselsättning.  Dessutom har högskolorna tagit i bruk en nationell karriäruppföljning.

I syfte att svara på nya utmaningar tar högskolorna ansvar för att identifiera behovet av kompetens och behov av utbildning hos nyinflyttade samt förbättra deras sysselsättningsförutsättningar.

 

Forskningspolitik

Forskningspolitiken bidrar till att rikta in forskningen så att den kompetens som uppstår kan utnyttjas till exempel i form av kunskap, förståelse samt olika slags processer, produkter och service. ? Målet för forskningspolitiken är att i samarbete med andra aktörer öka kunskapen och medborgarnas och nationens kompetensnivå för att göra den forskning som bedrivs i Finland mera synlig och internationell och öka dess genomslag.

Forskningspolitiken har i uppgift att slå vakt om att de organisationer som bedriver forskning kan koncentrera sig på det och göra det på en nivå och med sådana metoder som karakteriserar de internationellt mest konkurrenskraftiga vetenskapliga samfunden.  Forskningspolitiken ska också bidra till att forskningsbaserad kunskap finns tillgänglig och utnyttjas i samhället på bred front.

Idag är trenden världen över att med metoder som bygger på digitalisering och öppenhet göra forskning på toppnivå snabbare och effektivare. Finland deltar i denna utveckling.

Syftet med forskningspolitiken är

  • Att kvaliteten på forskningen i Finland håller internationellt nivå, att kunskaps- och kompetensbasen stärks och att innovationskapaciteten inom vår nationalekonomi växer. ?
  • Stärka forskningens infrastruktur
  • Säkra forskningens och vetenskapens öppenhet
  • Stärka internationaliseringen och därmed höja kvaliteten på forskningen

 

 

Spetsprojekt inom högskoleutbildning och forskning

Högskoleutbildningen utvecklas inom ramen för genomförandset av regeringens spetsprojekt.    Spetsprojekt under mandattiden för statsminister Juha Sipiläs regering som ska utveckla  högskoleutbildningen:

  • En snabbare övergång till arbetslivet
  • Ökat samarbete mellan högskolor och näringsliv för att kommersialisera innovationer
  • Lärarutbildningen utvecklas genom att våra grundskolor får nya lärandemiljöer och digitala läromedel.
Utvecklandet av högskoleutbildningen

Utvecklandet av högskoleutbildningen

Högskolornas urvalsmetoder förnyas, det blir möjligt att studera året runt i högskolorna och det blir lättare att erkänna tidigare erhållen kompetens.

Högskoleutbildningens spetsprojekt >>

Samarbete mellan högskolor och näringsliv

Samarbete mellan högskolor och näringsliv

I spetsprojektet klargörs bl.a. högskolornas och forskningsinstitutionernas profilering, arbetsfördelning och samarbete. Forsknings-, utvecklings- och innovationsfinansieringen utvecklas till att stöda verkningsfullhet och kommersialisering. De lagstiftningsmässiga hindren för utbildningsexport ses över och man tar i bruk terminsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES.

Information om spetsprojektet >>

På andra webbplatser

Ytterligare information

Tapio Kosunen, ylijohtaja 
OKM, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto, Osaston päällikön esikunta 0295330440  


Hannu Sirén, Direktör 
OKM, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto, Strategisen ohjauksen vastuualue (STO) 0295330292  


Erja Heikkinen, Tiedeasiainneuvos, ryhmän päällikkö 
OKM, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto, Tiedepolitiikan ryhmä (TIR) 0295330101  


Birgitta Vuorinen, Opetusneuvos, ryhmän päällikkö 
OKM, Korkeakoulu- ja tiedepolitiikan osasto, Kärkihankeryhmä (KÄR) 0295330335