Gymnasieutbildning

YlioppilaslakkiGymnasieutbildning ger den studerande en bred allmänbildning och färdigheter att inleda studier vid universitet eller yrkeshögskola eller att inleda yrkesutbildning som bygger på gymnasiets lärokurs.

Gymnasiestudierna avslutas med att man avlägger riksomfattande studentexamen.

Gymnasieundervisningen bygger på kurser och undervisningen är inte bunden till årskurser.

Den som avlagt lärokursen för den grundläggande utbildningen eller motsvarande tidigare lärokurs kan söka till gymnasiet. Som studerande kan även antas en person som annars har tillräckliga färdigheter att klara studierna.

Gymnasiestudier kan avläggas vid ett daggymnasium, vuxengymnasium, distansgymnasium och vid vissa folkhögskolor.   Ansökan till gymnasieutbildning för unga sker via det elektroniska systemet för gemensam ansökan och gymnasierna väljer sina studerande på basis av den tidigare studieframgången. Ansökan till gymnasieutbildning för vuxna sker direkt via läroanstalten.

Kravet för

  • antagning som studerande till gymnasiet är lärokursen för den grundläggande utbildningen
  • studierna är i första hand inriktade på fortsatta studier på högskolenivå
  • studierna framskrider individuellt på basis av kursval
  • gymnasiets lärokurs omfattar tre år
  • studierna omfattar obligatoriska, fördjupande och tillämpande kurser
  • lärokursen innefattar minst 75 kurser (som varar i genomsnitt 38 timmar) eller i gymnasieutbildningen för vuxna minst 44 kurser (som varar i genomsnitt 28 timmar)

Undervisningen är avgiftsfri för studerandena. För ämnesstudierna och proven i studentexamen kan man dock ta ut avgifter. Läroböckerna och läromedlen ingår inte i den avgiftsfria undervisningen utan de ska bekostas själv av den studerande. Det är möjligt att få studiestöd för gymnasiestudier på heltid.

Anordnande av gymnasieutbildning

Gymnasieutbildning är verksamhet som kräver tillstånd. Gymnasieundervisning kan ges av utbildningsanordnare som fått tillstånd av undervisnings- och kulturministeriet. Tillstånd kan beviljas en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse. Gymnasieutbildning kan också ordnas i statliga läroanstalter.

Kommunen eller någon annan utbildningsanordnare beslutar i vilka läroanstalter gymnasieutbildning ordnas. Utbildningsanordnarna är skyldiga att samarbeta med andra utbildningsanordnare på området.

Staten och kommunerna deltar i driftskostnaderna för gymnasieutbildningen i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Finansieringen fastställs kalkylerat på basis av priser per enhet som bestäms enligt antalet studerande och per studerande.

I förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet föreskrivs om behörighetsvillkor för rektorer och lärare.

Ytterligare information

Heikki Blom, Opetusneuvos 
OKM, Yleissivistävän koulutuksen ja varhaiskasvatuksen osasto, Lukiouudistuksen yksikkö LUK 0295330074   förnamn.efternamn@minedu.fi