Finansiering av yrkesutbildning

Undervisnings- och kulturministeriet finansierar yrkesutbildningen som en del av finansieringssystemet för undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringen beviljas till utbildningsanordnaren som beslutar närmare hur den ska användas vid anordnandet av utbildning.

Finansiering för anordnande av yrkesutbildning beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (957/2017) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningsgrunderna för finansiering för yrkesutbildning  (682/2017).

Undervisnings- och kulturministeriet beviljar finansiering för anordnande av yrkesutbildning inom ramen för anslaget i statsbudgeten och  kommunernas finansieringsandel. Finansiering beviljas huvudsakligen på kalkylmässiga grunder. Finansieringen beviljas direkt till utbildningsanordnaren som beslutar om hur den ska fördelas vid anordnandet av utbildning.

Anordnare av yrkesutbildning beviljas kalkylerad basfinansiering, prestationsfinansiering och genomslagsfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer.

Utbildningsanordnarens andel av basfinansieringen grundar sig på det målinriktade antalet studerandeår som ministeriet fastställer för utbildningsanordnaren, andelen av prestationsfinansieringen på antalet avlagda examina och kompetenspoäng för examensdelar och andelen av genomslagsfinansieringen på de studerandes sysselsättning och övergång till fortsatta studier och responsen från studerande och arbetslivet. Utöver den kalkylerade finansieringen kan utbildningsanordnarna ansöka om strategifinansiering, som ministeriet beviljar efter prövning.

I finansieringssystemet tas de centrala faktorer som inverkar på utbildningskostnaderna i beaktande, (till exempel examensspecifika kostnadsskillnader, olika examenstyper, sätt att genomföra utbildningen, särskilt stöd och logi, arbetskraftsutbildning, studier som stöder inlärningsfärdigheter och personalutbildning) genom att antalet prestationer som används som grund för finansieringen viktas med koefficienter som tar hänsyn till kostnadsskillnaderna.

I finansieringssystemet beaktas dessutom målen för yrkesutbildningen. Syftet med de koefficienter som tillämpas inom prestations- och genomslagsfinansieringen och beräkningen av dem är att styra och uppmuntra utbildningsanordnarna att inrikta sin verksamhet enligt kompetensbehoven och effektivisera studieprocesserna. Med koefficienterna viktas till exempel examina som avläggs av studerande som saknar examen efter grundstadiet och sysselsättning bland personer som varit arbetslösa.

Andel av basfinansieringen är 70 %, prestationsfinansieringen 20 & och genomslagsfinansieringen 10 %.

Ytterligare information

Petri Lempinen, överdirektör 
undervisnings- och kulturministeriet, Lukiokoulutuksen ja ammatillisen koulutuksen osasto (LAMOS), Ylijohtaja Telefon:0295330180   E-postadress: