Evangelisk-lutherska kyrkan

Den evangelisk-lutherska kyrkan har en offentligrättslig ställning i Finlands lagstiftning.

Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ och det sammankommer två gånger per år. På kyrkomötet deltar såväl lekmän som präster. Vidare finns där en representant som företräder undervisnings- och kulturministeriet och som statsrådet utser.

Kyrkomötet bereder lagförslag som gäller kyrkan

Kyrkolagen anger kyrkans organisationsform och förvaltning. I grundlagen föreskrivs hur kyrkolagen stiftas. Kyrkoordningen ger mer detaljerad information om kyrkans förvaltning och verksamhet.

Det som handlar om kyrkans egna angelägenheter har kyrkan ensamrätt att ta initiativ till och lägga fram för behandling. En kyrkolag kan stiftas, ändras och upphävas på kyrkomötets initiativ. Kyrkomötets lagförslag läggs fram av undervisnings- och kulturministeriet och det blir då en regeringsproposition, som riksdagen och presidenten tar ställning till. De har rätt att godkänna eller förkasta kyrkolagen.

Kyrkomötet har rätt att göra framställningar också om annan lagstiftning som omfattar kyrkan, ge utlåtanden och vara aktiv i samhälleliga frågor, som är viktiga med avseende på kyrkans lära och uppgift.

Kyrkans lagstadgade uppgifter

Kyrkan tar inom ramarna för sin normala verksamhet hand om många samhälleliga uppgifter. En del av verksamheten, t.ex. begravningsväsendet, att upprätthålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader och befolkningsregistret har bestämts i lag. För att sköta de här uppgifterna får kyrkan statsunderstöd.

Kyrkans medlemmar betalar kyrkoskatt till sin församling.

Yhteystiedot – Yhteystietonosto

Joni Hiitola, regeringsråd 
OKM, Kulttuuri- ja taidepolitiikan osasto, Strategisen ohjauksen vastuualue 0295330108