UKM:s budgetförslag för år 2018

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett understöd på 6,6 miljarder euro för år 2018 inom sitt förvaltningsområde. Spetsprojekten inom kompetens och utbildning framskrider enligt regeringsprogrammet. Man föreslår tilläggssatsningar på att främja jämställdhet inom den grundläggande utbildningen, tillgången till kompetent arbetskraft och i områden med positiv strukturomvandling.

I enlighet med regeringsprogrammet riktas totalt 146,9 miljoner euro år 2018 till spetsprojekten inom kompetens och utbildning. Spetsprojekten syftar till att förnya grundskolan med hjälp programmet för Den nya grundskolan och ett utvecklingsprogram för lärarutbildningen.  Övergången till arbetslivet försnabbas och samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks.  Konstens och kulturens tillgänglighet förbättras.  15 miljoner euro riktas till arbetet med att verkställa yrkesutbildningsreformen.

För att stödja asylsökande personers och invandrares utbildningsstigar samt för att kunna erbjuda åtgärder som främjar integrationen i det finländska samhället föreslås ett anslag på 8,1 miljoner euro.

Den allmänbildande utbildningen, den grundläggande konstundervisningen och småbarnspedagogiken anvisas enligt förslaget 943 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. Statsfinansieringen för grundskolan och småbarnspedagogiken hänförs i huvudsak till finansministeriets förvaltningsområde inom ramen för statsandelssystemet för kommunernas basservice.

Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken sänks fr.o.m. 1.1.2018, vilket innebär en verkning på 70 miljoner euro. Avgifterna för familjer med låga och medelhöga inkomster sjunker och syskonrabatten för det andra barnet i familjen höjs till 50 procent. Kommunerna kompenseras för minskningen av intäkterna. Regeringen inleder ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar i samarbete med kommunerna. Beredningen pågår och om detta informeras separat.

Finansieringen för att stärka grundskolans jämlikhet och satsa på skolor på områden med speciella utmaningar ökas med 25 miljoner euro. Till experiment för att gynna den digitala inlärningen i grundskolorna och till anslutande utvecklingsarbete anslås spetsprojektfinansiering på totalt 24 miljoner euro för år 2018. Summan avses också räcka till för språkförsök och för att främja den grundläggande konstundervisningens tillgänglighet.

Gymnasieutbildningen ses över. Syftet är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft och att göra övergången från studier på gymnasienivå till studier på högskolenivå smidigare. I finansieringen av gymnasierna föreslås inga ändringar.  För det fria bildningsarbetet föreslås ett anslag på 153 miljoner euro. En ny utbildning som riktar sig till invandrare inleds. Det centrala innehållet i utbildningen är läs- och skrivkunnighet samt studier i det finska/svenska språket.

För yrkesutbildningen föreslås sammanlagt 808 miljoner euro för år 2018. Reformen inom yrkesutbildningen träder i kraft från början av 2018. Reformen gäller lagstiftningen inom yrkesutbildningen samt finansierings- och styrsystemen och examensystemet. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Till följd av detta ökas anslagen för yrkesutbildningen med 50,7 miljoner euro. Lärandet på arbetsplatserna byggs ut. En ny modell för utbildningsavtal tas i användning.

För nästa år föreslås en tilläggssatsning på 15 miljoner euro för att verkställa reformen. Åtgärder riktas in för att förebygga avhopp från studierna och utslagning. Genom ett samarbete mellan utbildningssystemet, stödtjänsterna och arbetslivet bygger man utbildningsvägar för unga personer och vuxna som varken studerar eller deltar i arbetslivet. Utöver detta digitaliseras processer inom yrkesutbildningen.

För att minska ungdomsarbetslösheten och för att möta kompetensbehovet ökar utbudet av yrkesutbildning med 1000 studerandeår.

För högskoleundervisning och forskning föreslås totalt 3,3 miljarder euro för 2018. Syftet är att främja utbildningens och forskningens kvalitet, genomslag och internationalisering. Man vill främja en arbetsfördelning som bidrar till högskolornas profilering och till en utveckling av studiemiljöer och antagningen av studerande. Samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks.

Antalet studieplatser vid universitetens barnträdgårdslärarutbildningar utökas. För att utveckla personalstrukturen inom småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 5 miljoner euro för 2018. För att svara på behovet av arbetskraft med högskoleutbildning i regioner där det sker en positiv strukturomvandling föreslås ett anslag på 6 miljoner euro. För att främja universitetens samarbete i form av nätverk föreslås ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

En satsning görs för att stärka spetsforskningens och forskningens genomslag. För Finlands Akademi föreslås en anslagsfullmakt på 25 miljoner euro för s.k. flaggskeppsforskningskluster för 2018. Motsvarande satsning år 2019 har man kommit överens om i planen för de offentliga finanserna. Flaggskeppsprogrammet stärker den finländska spetsforskningen och stöder tillsammans med innovationsnätverken forskningens bidrag till samhället och den ekonomiska tillväxten. Flaggskeppsprojekten grundas i samband med universiteten och forskningsinstitutionerna.

För att utveckla stordatahantering och högpresterande datasystem föreslås ett anslag på 12 miljoner euro för år 2018. Utvecklingsprogrammet stärker bl.a. forskning och utbildning som anknyter till artificiell intelligens.
Inom ramen för spetsprojektet inom kompetens och utbildning föreslås för 2018 ett anslag på 23 miljoner euro för förnyelse av den grundläggande och kompletterande utbildningen för lärare. Utvecklingsprogrammet inom lärarutbildningen syftar till att lärarna garanteras möjlighet att utveckla sina kunskaper under hela yrkeskarriären.

För att höja kvaliteten på undervisningen i naturvetenskaper och matematik ökar man anslagen för lärarutbildningen med 5 miljoner euro.

70 miljoner euro föreslås för att tillföra yrkeshögskolorna och universiteten nytt kapital. Man satsar 5 miljoner euro på att möta kompetensbehoven och på att utveckla regionernas arbetsliv.

Ett anslag på totalt 589 miljoner euro föreslås för studiestödet. Studiepenningens andel av detta är 450 miljoner euro. Anslaget gäller bostadstillägget för studerande utomlands och på Åland.  För studerande med familj föreslås ett försörjartillägg på 75 euro (månatligen). För detta syfte reserveras 10 miljoner euro. Anslagen för studiestöd inom undervisnings- och kulturministeriets huvudklass har minskat till följd av att merparten av de studerandena fr.o.m. 1.8.2017 har överförts så att de omfattas av det allmänna bostadsbidragsystemet och på grund av de begränsningar som gäller studiepenningens storlek och stödtiden för studierna.

För kultur och konst föreslås 457 miljoner euro. Tippningsvinstmedlens andel av detta är 244,3 miljoner euro.  Syftet är att förbättra förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete. Kulturens bas ska fortsättningsvis vara stark och livskraftig.  Syftet är också att säkerställa tillgången till konst- och kulturtjänster samt deras tillgänglighet.

Spetsprojektet avser stärka speciellt barns och ungdomars lika möjligheter att ta del av konst och kultur. Konstens procentprincip byggs ut till att omfatta användningen av konst- och kulturtjänster inom social- och hälsovården. För år 2018 reserveras totalt 2,6 miljoner euro.

För planeringen av totalrenoveringen av Nationalteaterns lilla scen föreslås ett anslag på 1 miljon euro för år 2018.

6 miljoner euro i outdelad penningspelsavkastning doneras till Finsk-estniska kulturstiftelsens kapital.

För idrott och motion föreslås ett anslag på 166 miljoner euro. Av detta är tippningsvinstmedlens andel 159 miljoner euro. De nationella och lokala förhållandena för att idka idrott och motion utvecklas och frivilligorganisationernas verksamhet för främjande av idrott och motion stöds.  Syftet är att öka antalet personer som utövar idrott och motion inom alla befolkningsgrupper. Elitidrotten utvecklas på ett resultatrikt och ansvarsfullt sätt.

Som en del av regeringsprogrammets spetsprojekt verkställs initiativet En timme motion om dagen. Projektets mål är att varje elev i grundskolan rör på sig minst en timme under skoldagen.  Därtill fortsätter försöken som gäller läroanstalterna på det andra stadiet, dvs. gymnasier och yrkesläroanstalter. För projektet anvisas år 2018 sammanlagt 7 miljoner euro i spetsprojektfinansiering.

För ungdomsarbetet föreslås ett anslag på 76 miljoner euro. Av detta är tippningsvinstmedlens andel  55 miljoner euro.  Inom ungdomsväsendet arbetar man för att främja ungdomarnas delaktighet och livskompetens. Vidare följer man upp och stöder de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden.

Genom att spetsprojektet ungdomsgarantin byggs ut till att omfatta en kollektiv garanti så omfattar den åtgärder med vilka man intensifierar samarbetet mellan de instanser som erbjuder tjänster för ungdomar. Vidare avser man samla in sådana verksamhetsmodeller som har visat sig vara bra. Syftet är att utnyttja dem i hela landet. Verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet stöds inom ramen för spetsprojektet.   
Tippningsvinstmedel för totalt 564,5 miljoner euro ska enligt budgetförslaget anvisas för utgifter inom vetenskap, konst och kultur, idrott och ungdomsarbete. Denna summa täcker 47 procent av utgifterna.

Ytterligare information:
- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- undervisningsministerns specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 050 302 8246
- undervisningsministerns specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 0295 3 30276
- Europa-, kultur- och idrottsministerns specialmedarbetare Toni Kokko, tfn 0295 3 30113
- Europa-, kultur- och idrottsministerns specialmedarbetare Toni Ahva, tfn  0295 330340
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (studiestödet), tfn 0295 3 30110
- direktör Kirsi Kangaspunta (invandrare), tfn 0295 3 30136
- ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- konsultativa tjänstemannen Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083
 
Regeringspropositioner i anslutning till budgetpropositionen:
-    lag med förslag till ändring av § 5 och 8 i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken
-    lag med förslag till ändring av lagen om grundläggande utbildning (ändringar som krävs för språkförsök med det andra inhemska språket)
-    lag med förslag till ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete
-    lag med förslag till ändring av studiestödslagen samt vissa lagar i anslutning till den
-    lag med förslag till ändring av lagen om elev- och studerandevård