FI SV

UKM:s budgetförslag för år 2018

Undervisnings- och kulturministeriet 10.8.2017 11.57
Pressmeddelande
UKM:s budgetförslag för år 2018

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår ett understöd på 6,5 miljarder euro för år 2018 inom sitt förvaltningsområde. Förslaget grundar sig på regeringens plan för de offentliga finanserna 2018-2021. Tilläggssatsningar på utbildning och forskning föreslås. Spetsprojekten inom kompetens och utbildning framskrider enligt regeringsprogrammet.

I enlighet med regeringsprogrammet riktas totalt 146,9 miljoner euro år 2018 till spetsprojekten inom kompetens och utbildning. Spetsprojekten syftar till att förnya grundskolan med hjälp programmet för Den nya grundskolan och ett utvecklingsprogram för lärarutbildningen.  Övergången till arbetslivet försnabbas och samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks.  Konstens och kulturens tillgänglighet förbättras.  Man inleder arbetet med att verkställa yrkesskolreformen. Syftet är också att förebygga utslagning bland barn och unga. Antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv ska fås ner.

För att stödja asylsökande personers och invandrares utbildningsstigar samt för att kunna erbjuda åtgärder som främjar integrationen i det finländska samhället föreslås ett anslag på 8 miljoner euro.

Den allmänbildande utbildningen, den grundläggande konstundervisningen och småbarnspedagogiken anvisas enligt förslaget 924 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel. Utgifterna för grundskolan och småbarnspedagogiken hänförs i huvudsak till finansministeriets förvaltningsområde inom ramen för statsandelssystemet för kommunernas basservice.

Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken sänks fr.o.m. 1.1.2018 enligt planen för de offentliga finanserna, som godkändes i våras. Avsikten är att regeringspropositionen överlämnas i september.  Avgifterna för familjer med låga och medelhöga inkomster sjunker och syskonrabatten för det andra barnet i familjen höjs med 50 procent. Kommunerna kompenseras för minskningen av intäkterna.

Finansieringen för att stärka grundskolans jämlikhet och satsa på skolor på områden med speciella utmaningar ökas med 15 miljoner euro, vilket innebär ett anslag på sammanlagt 30 miljoner euro för 2018. Till experiment för att gynna den digitala inlärningen i grundskolorna och till anslutande utvecklingsarbete anslås spetsprojektfinansiering på totalt 24 miljoner euro för år 2018. Summan avses också räcka till för språkexperiment och för att främja den grundläggande konstundervisningens tillgänglighet. 

Gymnasieutbildningen ses över. Syftet är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft och att göra övergången från studier på gymnasienivå till studier på högskolenivå smidigare. I finansieringen av gymnasierna föreslås inga ändringar.  För det fria bildningsarbetet föreslås ett anslag på 153 miljoner euro.

För yrkesutbildningen föreslås sammanlagt 799 miljoner euro för år 2018. Reformen inom yrkesutbildningen träder i kraft från början av 2018. Reformen gäller lagstiftningen inom yrkesutbildningen samt finansierings- och styrsystemen och examensystemet. Den examensinriktade arbetskraftsutbildningen och en del av den arbetskraftsutbildning som inte leder till examen flyttas över till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Till följd av detta ökas anslagen för yrkesutbildningen med 50,7 miljoner euro. Lärandet på arbetsplatserna byggs ut. En ny modell för utbildningsavtal tas i användning.

För nästa år föreslås en tilläggssatsning på 15 miljoner euro för att verkställa reformen. Åtgärder riktas in för att förebygga avhopp från studierna och utslagning. I enlighet med det program som omfattar 19 punkter som godkändes i anslutning till regeringens halvtidsrapport föreslås ett samarbete mellan utbildningssystemet, stödtjänsterna och arbetslivet för att bygga upp utbildningsvägar för unga personer och vuxna som varken studerar eller deltar i arbetslivet. Utöver detta föreslås en satsning på digitala processer inom yrkesutbildningen.

För högskoleundervisning och forskning föreslås totalt 3,3 miljarder euro för 2018. Syftet med högskolepolitiken är att främja utbildningens och forskningens kvalitet, genomslag och internationalisering. Regeringen vill främja en arbetsfördelning som bidrar till högskolornas profilering och till en utveckling av studiemiljöer och antagningen av studerande. Samarbetet mellan högskolorna och näringslivet stärks.

Antalet studieplatser vid universitetens barnträdgårdslärarutbildningar utökas. För att utveckla personalstrukturen inom småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 5 miljoner euro för 2018. För att svara på behovet av arbetskraft med högskoleutbildning i regioner där det sker en positiv strukturomvandling  föreslås ett anslag på 6 miljoner euro.   

En satsning görs för att stärka spetsforskningens och forskningens genomslag. För Finlands Akademi föreslås en anslagsfullmakt på 25 miljoner euro för s.k. flaggskeppsforskningskluster för 2018. Motsvarande satsning år 2019 har man kommit överens om i planen för de offentliga finanserna. Flaggskeppsprogrammet stärker den finländska spetsforskningen och stöder tillsammans med innovationsnätverken forskningens bidrag till samhället och den ekonomiska tillväxten. Flaggskeppsprojekten grundas i samband med universiteten och forskningsinstitutionerna.

För att utveckla stordatahantering och högpresterande datasystem föreslås ett anslag på 12 miljoner euro för år 2018. Utvecklingsprogrammet stärker bl.a. forskning och utbildning som anknyter till artificiell intelligens.

Inom ramen för spetsprojektet inom kompetens och utbildning föreslås för 2018 ett anslag på 23 miljoner euro för förnyelse av den grundläggande och kompletterande utbildningen för lärare. Utvecklingsprogrammet inom lärarutbildningen syftar till att lärarna garanteras möjlighet att utveckla sina kunskaper under hela yrkeskarriären. 

Vidare föreslås 70 miljoner euro för att tillföra yrkeshögskolorna och universiteten nytt kapital.

Studiestödet höjs enligt förslaget med totalt 589 miljoner euro. Studiepenningens andel av detta är 450 miljoner euro. Anslaget gäller bostadstillägget för studerande utomlands och på Åland.  För studerande med familj föreslås ett försörjartillägg på 75 euro (månatligen). För detta syfte reserveras 10 miljoner euro. Anslagen för studiestöd inom undervisnings- och kulturministeriets huvudklass har minskat till följd av att merparten av de studerandena fr.o.m. 1.8.2017 har överförts så att de omfattas av det allmänna bostadsbidragsystemet och på grund av de begränsningar som gäller studiepenningens storlek och stödtiden för studierna.

För kultur och konst föreslås 452 miljoner euro. Tippningsvinstmedlens andel av detta är 238,3 miljoner euro.  Syftet är att förbättra förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete. Kulturens bas ska fortsättningsvis vara stark och livskraftig.  Syftet är också att säkerställa tillgången till konst- och kulturtjänster samt deras tillgänglighet.

Spetsprojektet avser stärka speciellt barns och ungdomars lika möjligheter att ta del av konst och kultur. Konstens procentprincip byggs ut till att omfatta användningen av konst- och kulturtjänster inom social- och hälsovården. För år 2018 reserveras totalt 2,6 miljoner euro.

För planeringen av totalrenoveringen av Nationalteaterns lilla scen föreslås ett anslag på 1 miljon euro för år 2018. För den nya byggnad som ska inrymma Nationalmuseets tillfälliga utställningar planeras en arkitekttävling för vilken det föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro för år 2018.

För idrott och motion föreslås ett anslag på 166 miljoner euro. Av detta är tippningsvinstmedlens andel 159 miljoner euro. De nationella och lokala förhållandena för att idka idrott och motion utvecklas och frivilligorganisationernas verksamhet för främjande av idrott och motion stöds.  Syftet är att öka antalet personer som utövar idrott och motion inom alla befolkningsgrupper. Elitidrotten utvecklas på ett resultatrikt och ansvarsfullt sätt.

Som en del av regeringsprogrammets spetsprojekt verkställs initiativet En timme motion om dagen. Projektets mål är att varje elev i grundskolan rör på sig minst en timme under skoldagen.  Därtill fortsätter försöken som gäller läroanstalterna på det andra stadiet, dvs. gymnasier och yrkesläroanstalter. För projektet anvisas år 2018 sammanlagt 7 miljoner euro i spetsprojektfinansiering.

För ungdomsarbetet föreslås ett anslag på 76 miljoner euro. Av detta är tippningsvinstmedlens andel  55 miljoner euro.  Inom ungdomsväsendet arbetar man för att främja ungdomarnas delaktighet och livskompetens. Vidare följer man upp och stöder de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden.

Genom att spetsprojektet ungdomsgarantin byggs ut till att omfatta en kollektiv garanti så omfattar den åtgärder med vilka man intensifierar samarbetet mellan de instanser som erbjuder tjänster för ungdomar. Vidare avser man samla in sådana verksamhetsmodeller som har visat sig vara bra. Syftet är att utnyttja dem i hela landet. Verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet stöds inom ramen för spetsprojektet.  

Tippningsvinstmedel för totalt 556,5 miljoner euro ska enligt budgetförslaget anvisas för utgifter inom vetenskap, konst och kultur, idrott och ungdomsarbete. Denna summa täcker 47 procent av utgifterna.

_ _ _

Budgetförslaget för 2018 inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningssektor offentliggjordes efter det att finansministeriet 10.8. publicerade sitt förslag till statsbudget. Regeringen behandlar förslaget i budgetförhandlingarna, som inleds 30.8. Regeringen har då att ta ställning till och godkänna förslagets innehåll. Riksdagen inleder behandlingen av regeringens budgetproposition 19.9.2017.

_ _ _

Mer information ger:

- kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen (allmänbildande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30316
- överdirektör Mika Tammilehto (yrkesutbildning), tfn 0295 3 30308
- överdirektör Tapio Kosunen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30440
- överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik), tfn 0295 3 30129
- överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik), tfn 0295 3 30115
- konsultativa tjänstemannen Virpi Hiltunen (studiestödet), tfn 0295 3 30110
- direktör Kirsi Kangaspunta (invandrare), tfn 0295 3 30136
- ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
- konsultativa tjänstemannen Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083

_ _ _

UKM:s förvaltningsområde i planen för de offentliga finanserna 2018-2021, UKM pressmeddelande 28.4.2017

Allmänbildande utbildning Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Småbarnspedagogik Spetsprojekt Studiestöd Unga Utbildning Yrkesutbildning