FI SV EN

Djup allmänbildning, ett tätare högskolesamarbete och satsningar på gymnasieelevernas välmående
Förslaget till ny gymnasielag offentliggjordes

Undervisnings- och kulturministeriet 24.1.2018 14.22
Pressmeddelande
Förslaget till ny gymnasielag offentliggjordes

För att förnya gymnasieutbildningen har undervisnings- och kulturministeriet i ett brett samarbete med intressentgrupperna berett ett utkast till regeringsproposition med förslag till ny gymnasielag. Genom reformen garanterar man en bred allmänbildning och beredskap för fortsatta studier. Under gymnasiestudierna får den studerande det stöd och den handledning hen behöver. Gymnasierna uppmuntras också till samarbete med högskolorna och arbetslivet samt till internationalitet. Begränsningen som gäller hur många gången man får ta om studentskrivningarna slopas.

- Reformen stärker den omfattande allmänbildningen, det är gymnasiets viktigaste uppgift. Studiernas nya struktur skapar nya möjligheter att samarbeta över läroämnesgränserna och att göra gymnasiestudierna mera mångsidiga. Vi gör det möjligt för alla gymnasieelever att ta en titt in i högskolevärlden och vi gör studierna mer internationella. Vi satsar också på gymnasieelevernas välmående och tar tag i ungas utmattning genom att förbättra studiehandledningen och genom att införa specialundervisning i gymnasierna, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Ny strukturer skapar ett tätare samarbete mellan läroämnena

Enligt förslaget övergår man i gymnasiet till studiepoäng så att två studiepoäng motsvarar en nuvarande kurs. Gymnasiestudiernas omfattning i en utbildning som riktar sig till unga ska enligt förslaget vara 150 poäng och 90 poäng i utbildning för vuxna. Gymnasiets lärokurs ska fortfarande vara tre år. Inte heller mängden undervisning ändras.

Studiernas nya struktur möjliggör ett flexiblare sätt att ordna undervisning. Det blir möjligt att i gymnasieutbildningen på ett sätt som utbildningsanordnaren bestämmer ordna mer omfattande studiehelheter som överskrider läroämnesgränserna, och där de studerande kan fördjupa sig i det kunnande som krävs för t.ex. fortsatta studier eller för arbetslivet.

Av studiepoängen kan man enligt förslaget på ett mångsidigare sätt än tidigare skapa studiehelheter som innehåller olika läroämnen. Det här uppmuntrar till att hitta gymnasiespecifika lösningar och till att i allt högre grad bygga undervisningen kring teman och fenomen. Det ger också en möjlighet att rytmisera studierna på ett nytt sätt. Till exempel språkstudierna kan enlig förslaget pågå året runt och inom vissa läroämnen kan man ordna intensivkurser.

- Allmänbildningen är fortfarande kärnan i gymnasieutbildningen. Allmänbildningens väsen håller ändå på att förändras från att bestå av splittrade studier och lösryckt information till ett djupare kunnande, färdigheter och till en förmåga att hantera helheter. Kreativitet, innovationer och den studerandes inre motivation kommer att spela en allt större roll. Den nya strukturen är framför allt till för att göra saker möjliga. Läroämnena samarbetar sinsemellan och öppnar oräkneliga möjligheter att bygga helheter som passar varje enskilt gymnasium, fortsätter Grahn-Laasonen.

Enligt lagförslaget föreskrivs i lagen framöver om studier i modersmål och litteratur, studier i det andra inhemska språket och främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhälleliga studier, studier i religion eller livsåskådningskunskap och studier i konst- och färdighetsämnen samt studiehandledning. Hälsokunskap ska enligt förslaget framöver betraktas som en del av de humanistisk- samhälleliga studierna.  Man föreslår inte ändringar i de nuvarande läroämnena eller förhållandet dem emellan. De läroämnen som för tillfället är obligatoriska kommer alltså också framöver att vara det.

Mer stöd och handledning under hela gymnasiet

Enligt lagförslaget ska gymnasieeleverna, ifall de så önskar, vid sidan av studiehandledningen i grupp även få mer regelbunden och individuell handledning i anslutning till gymnasiestudierna och fortsatta studier. Gymnasierna blir också skyldiga att handleda studerande som avbrutit sina studier samt studenter som blivit utan studieplats för fortsatta studier.

Alla gymnasieelever gör i början av gymnasiet med handledning upp en individuell studieplan som innehåller mål för studier, studentexamen samt fortsatta studier. Planen uppdateras regelbundet. Kunskap som förvärvats på annat håll och alla studier som avlagts vid ett annat gymnasium räknas till godo i gymnasieutbildningen.

I lagen införs bestämmelser om stöd för lärandet. En studerande som har inlärningssvårigheter har rätt att i samarbete med undervisningspersonalen få specialundervisning och annat stöd för lärandet. Elev- och studerandevården ändras inte: unga får även framöver vid behov tillgång till kurator, hälsovårdare och psykolog.
Utbildningsanordnarens skyldighet att ingripa i mobbning preciseras. Den studerande ska skyddas från mobbning, våld och trakasserier.
 

Högskolestudier och internationalitet redan i gymnasiet

Framöver har alla gymnasieelever möjlighet att bekanta sig med högskolestudier. Alla gymnasier är skyldiga att ordna en del av studierna tillsammans med en eller flera högskolor. Gymnasierna ska enligt förslaget komma överens med högskolorna om hur man genomför studierna. Gymnasieundervisningen ska också ordnas så att alla studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sina arbetslivs- och företagsamhetsfärdigheter.

Gymnasielagen och -förordningen träder i kraft 2019

Förslaget till gymnasielag är på remiss fram till 7.3.2018. Enligt förslaget träder gymnasielagen och -förordningen i kraft 2019. Den nya gymnasieförordningen bereds under våren 2018 och innehåller de strukturer och omfattningar som ingår i den nuvarande timfördelningsförordningen. En särskild remissrunda ordnas under östen 2018 i anslutning till förordningen.

I praktiken syns reformerna i gymnasiernas vardag fr.o.m. ingången av augusti 2021, då de nya läroplanerna tas i bruk. Grunderna för den nya läroplanen bereds i ett brett samarbete med intressentgrupperna under 2019-2020. Den nuvarande timfördelningsförordningen tillämpas tills de nya läroplanerna tas i bruk.

- Regeringens proposition med förslag till ny gymnasielag samt material i anslutning till begäran om utlåtande
- De 11 viktigaste ändringarna i det nya gymnasiet
- Mer om gymnasiereformen http://minedu.fi/sv/det-nya-gymnasiet

Mer information:

- projektchef Tiina Silander, tfn 0295 330 188
- specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 0295 330 276