Hoppa till innehåll

Erasmus+ har på ett betydande sätt stött internationaliseringen av utbildning samt ungdomsarbete

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 26.6.2017 13.39
Pressmeddelande

En nationell mellanrapport om EU:s utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram Erasmus+ har blivit färdig i halvvägs i programperioden 2014-2020. Kommissionens koncentrerade mellanrapport blir färdig under hösten. Till jubileumsårets ära publicerade man i maj undervisningsministerns 10 teser om internationalisering och mobilitet. Teserna och mellanrapporten ha samma budskap; Erasmus+ och tidigare program har spelat en stor roll för internationaliseringen av den finländska utbildningssektorn och ungdomsområdet.

Programmet fungerar inom alla sektorer i Finland och finansieringen utnyttjas effektivt. Framöver ska programmet utnyttjas i ännu bredare skala t.ex. då det gäller att ta itu med ungdomsarbetslöshet och i fråga om att främja den europeiska konkurrenskraften. Erasmus+ fyller 30 år i år. Programmet har fått 235 000 finländare att röra på sig under 30 år.

Undervisningsministerns 10 teser om internationalisering och mobilitet

  1. Finland lever av internationalitet; Europa och dess värderingar bör försvaras
  2. Internationalitet, språkkunskap och kulturell känslighet är grundfärdigheter som kan jämföras med läs- och skrivkunnighet
  3. Såväl unga – elever och studerande – som lärare, fostrare, forskare och ungdomsarbetare ska ges möjligheten till internationell erfarenhet och kunskap
  4. Identifieringen och erkännandet av kunskap som införskaffats utomlands bör främjas
  5. En internationaliseringsperiod bör vara förutsättningen för att avlägga en högskoleexamen
  6. Erasmus+ främjar Europas konkurrenskraft och sysselsättning
  7. Erasmus+ -programmet ska utnyttjas då man tar sig an ungdomsarbetslöshet och migration
  8. Erasmus+ är till hjälp också i samarbetet med länder utanför EU och är en rikedom för bägge parter
  9. Erasmus+ -programmet bör i sitt hemland stöda internationaliseringen också genom digitala lösningar
  10. Erasmus+ är en framgångssaga och förtjänar även i framtiden ordentlig finansiering

Enligt mellanrapporten uppger var fjärde intervjuad sakkunnig inom vuxenutbildningen och den allmänbildande utbildningen att deras organisation utan Erasmusprogrammet knappast skulle ha något internationellt samarbete eller mobilitet. Av högskolornas sakkunniga uppgav 97 procent av de intervjuade att Erasmus+ är en betydande del av organisationens internationella samarbete. Bland de sakkunniga inom vuxenutbildningen var andelen 82 procent, inom yrkesutbildningen 93 procent och inom den allmänbildande utbildningen 85 procent. Ca 50 procent av mobiliteten inom högre utbildning och läroanstalter finansieras med hjälp av Erasmus+ programmet.

Erasmus+ har på ett betydande sätt stött ungas internationalisering och ungdomsarbetets kvalitet i Europa. Programmet har erbjudit internationaliseringsmöjligheter också för unga i en svagare position och främjat samhällelig delaktighet. Programmet har också ökat ungdomstjänsternas synlighet och resurserna för internationell verksamhet.

Inom idrotten är målet bl.a. att förhindra gränsöverskridande hot som riktar sig mot idrottens integritet samt att främja en god idrottsförvaltning och frivilligarbete under programperioden. Syftet med programmet är att utveckla utbildningens och ungdomsarbetets kvalitet samt att främja ungas färdigheter, kunskap, sysselsättningsmöjligheter och sociala delaktighet.

Det är sannolikt att betydelsen av Erasmus+ programmet kommer att växa ytterligare under slutet av programperioden i och med att den europeiska finansieringsandelen ökar.  Som helhet fungerar Erasmus+ bra i Finland och finansieringen används effektivt. Programmet har haft en betydande inverkan på personalens yrkeskunnighet, undervisningsmetoder, interkulturella färdigheter samt tankesätt. Effekterna av samarbetsprojekten på institutionsnivå är långvariga.

Utmaningarna i programmet hänför sig till ansökningsprocessens tunga förvaltningsmässiga strukturer och förpliktelser.  Programmet har innehållit passiva element ur såväl Finlands som hela programhelhetens perspektiv, t.ex. studielånsinstrumentet som riktar sig till högskolornas magistersstudier har använts lite.

I fortsättningen av programperioden bör anvisningarna som hänför sig till projektens administration förtydligas och den förvaltningsmässiga bördas lättas. De digitala rapporteringsmetoderna bör utvecklas, särskilt med tanke på att de ska vara lättillgängliga samt med tanke på kvalitet och pålitlighet. Överförandet av studerande- och studieprestationsinformation mellan utbildningsinstitutionerna borde också i första hand göras digitalt.

Med tanke på likvärdigheten är det viktigt att man på nytt överväger att ta med sådana sektorer i Erasmus+ programmet som från början lämnats utanför studerandemobiliteten. Inom ungdomsområdet borde programmet även framöver stöda unga i svagare ställning och deras deltagande och delaktighet.

Publikationen MID-TERM EVALUATION OF ERASMUS+ PROGRAMME 2014–2020 FINLAND

Mer om Erasmus 30 år på ministeriets webbplats

Ytterligare information:  
- kulturrådet Seija Astala, tfn  02953 30066 (ungdom och idrott)
- överinspektör Anna Mikander, tfn 02953 30213 (utbildning)
- överinspektör Kaisu Piiroinen, tfn 02953 30359 (utbildning)

Högskoleutbildning och forskning Idrott Sanni Grahn-Laasonen Unga Utbildning