FI SV

Förordningen om yrkesutbildning stärker den studerandes individuella studieväg

Undervisnings- och kulturministeriet 5.10.2017 13.25
Pressmeddelande
Förordningen om yrkesutbildning stärker den studerandes individuella studieväg

Statsrådet godkände torsdagen den 5 oktober en förordning om yrkesutbildning. I förordningen föreskrivs bl.a. om personlig tillämpning av studierna, bedömningsskalan för yrkesutbildning, innehållet i läroavtal och utbildningsavtal, ansökan om tillstånd att ordna utbildning och om arbetslivskommissioner. Förordningen är en fortsättning på den nya yrkesutbildningslagstiftningen som träder i kraft vid ingången av nästa år.

Yrkesutbildningsreformen håller tidtabellen. Den nya yrkesutbildningen fokuserar på individuella studievägar, den studerandes behov, mål och tillräckligt stöd. Varken unga eller vuxna får lämnas ensamma eller att stå inför alltför självständiga studier. Den personliga tillämpningen och de individuella studievägar som man därmed uppnår är de viktigaste elementen i reformen. Det blir fler möjligheter till olika slags lösningar i studierna och inlärning på arbetsplatsen blir vanligare. Samtidigt garanteras att den studerande får tillräckligt med stöd och handledning i sina studier, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

Den personliga tillämpningen utvidgas till att omfatta alla studerande som avläggen en yrkesexamen, en del av en yrkesexamen eller studerande som deltar i förberedande utbildning. Framöver är studievägen individuell och för varje studerande gör man upp en personlig utvecklingsplan (HOKS) för kunnandet där man utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare, behovet av kunnande samt förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer. Samtidigt planeras nödvändiga stödåtgärder. I utbildningen fokuserar man på att förvärva kunnande inom områden där man ännu saknar kompetens.  Anordnaren av utbildning är förpliktigad att erkänna kompetens. I förordningen föreskrivs om de uppgifter som skrivs in i den personliga utvecklingsplanen samt om erkännande av kompetens.

I yrkesinriktad grundexamen ingår framöver yrkesinriktade examensdelar som omfattar 145 kompetenspoäng istället för nuvarande 135. Man slopar systemet med valbara examensdelar som särskilda examensdelar och motsvarande valbarhet inkluderas i delar av yrkesexamina. Framöver är antalet gemensamma examensdelar tre istället för nuvarande fyra. I en yrkesinriktad grundexamen ingår 35 kompetenspoäng för de gemensamma examensdelarna, som för tillfället. Utbildningen som handleder för yrkesutbildning samt utbildningen som handleder för arbete och ett självständigt liv består framöver av valbara utbildningsdelar.

Bedömningsskalan för yrkesutbildning ändras. Godkänt kunnande i fråga om en yrkesinriktad grundexamens examensdelar och delområden av gemensamma examensdelar bedöms med skalan 1-5 istället för den nuvarande bedömningsskalan i tre steg. I och med reformen är vitsorden mer särskiljbara och ur den studerandes synvinnkel därför rättvisare. På så sätt kan vitsorden på ett bättre sätt än för tillfället utnyttjas också i högskolornas utvalsmetoder.

Enligt förordningen ska ansökan om tillstånd att ordna yrkesutbildning tillställas undervisnings- och kulturministeriet senast ett halvt år innan den planerade starttidpunkten för utbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan även behandla en ansökan som lämnats in senare än detta, som för tillfället.

Av läroavtalet ska enligt förordningen framgå avtalets giltighetstid, prövotidens längd samt grunderna för avlöningen av den studerande. Nytt är att även den arbetstid som tillämpas ska ingå i avtalet. I förordningen förskrivs också om ärenden som ingår i utbildningsavtalet samt om bestämmande av utbildningsersättning i läroavtalsutbildning.

Examenskommissionerna i sin nuvarande form slopas och man frångår förvaltningsorganen för yrkesprov. Istället tillsätts riksomfattande arbetslivskommissioner vars uppgifter hänför sig till att garantera kvaliteten på yrkeskompetensen och att man utgår från arbetslivet. I förordningen föreskrivs närmare om av de nya arbetslivskommissionernas tillsättande, sammansättning och om deras uppgifter.

Förordningen träder i kraft den 1 januari 2018, samtidigt som lagen om yrkesutbildning (531/2017), som riksdagen godkände i juni. Det är frågan om den största lagstiftningsreformen inom utbildning i Finland på nästan tjugo år. Huvudpunkterna i reformen är individuella studievägar, att utgå från kunden, kompetens som motsvarar arbetslivets och individens behov samt ett tätt samarbete med arbetslivet.

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)

Ytterligare information:

Sanni Grahn-Laasonen Spetsprojekt Utbildning Yrkesutbildning norminpurku spetsprojekt