Ansökan och antagning till yrkesutbildning

Från den 1 januari 2018 kommer ansökan till yrkesutbildning i regel att vara fortgående och pågå flexibelt året om. Den riksomfattande gemensamma ansökan som ordnas på våren är avsedd för dem som går ut grundskolan och dem som saknar en yrkesinriktad examen. Man kan ansöka och antas till utbildning enligt behov.

Kontinuerlig ansökan

Kontinuerlig ansökan gör det möjligt att söka till utbildning flexibelt året om. I den kontinuerliga ansökan beslutar utbildningsanordnarna om ansökningstiderna och andra förfaranden kring ansökan, antagningsgrunderna samt om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov.

Lag om yrkesutbildning (531/2017)

Information om studiemöjligheterna

Information om examina och utbildningar, ansökningsomgångar som inleds och tidsplaner för dessa samt om antagningsgrunderna finns vanligtvis på utbildningsanordnarnas webbplatser eller i tjänsten Studieinfo, som drivs av Utbildningsstyrelsen. Utbildningsanordnaren har skyldighet att informera om utbildningar som den ordnar och om hur man söker till dem, men kan själv välja vilka informationskanaler som används.  

Studieinfo

Antagningsgrunder vid kontinuerlig ansökan

I den kontinuerliga ansökan beslutar utbildningsanordnaren om antagningen av studerande. Som studerande kan man anta en sökande som utbildningsanordnaren anser ha tillräckliga förutsättningar att förvärva det kunnande eller att avlägga den examen som eftersträvas. Vid antagningen av studerande ska jämlika antagningsgrunder tillämpas. När studerande antas genom kontinuerlig ansökan får utbildningsanordnarna även tillämpa samma antagningsgrunder som i den gemensamma ansökan.

Utbildningsanordnaren har som uppgift att tillsammans med sökanden utreda vilken examen, examensdel eller utbildning som lämpar sig för den sökande, ifall den sökande inte har sökt till någon viss examen eller utbildning. Vid bedömningen av examens, examensdelens eller utbildningens lämplighet ska man beakta

  • att studieområdet är lämpligt och
  • att examen, examensdelen eller utbildningen har rätt kravnivå.

Vid valet av examen eller utbildning beaktas det kunnande som sökanden förvärvat tidigare för att man ska kunna avgöra om sökanden har ett behov av att komplettera eller fördjupa sitt kunnande eller av att avlägga en hel examen.  På basis av utredningen om det tidigare förvärvade kunnandet kan man också bedöma om sökanden behöver delta i utbildning som handleder för yrkesutbildning eller studier som stöder studiefärdigheterna för att kunna förvärva de färdigheter som examensutbildningen förutsätter.

Beslut om antagning av studerande

Vid ansökan genom kontinuerlig ansökan får sökanden av utbildningsanordnaren ett skriftligt beslut om antagning som studerande i enlighet med förvaltningslagen. Beslutet ska motiveras och till beslutet ska fogas en anvisning om rättelseyrkande. Rättelse i beslutet får yrkas hos regionförvaltningsverket.

Utbildningsanordnaren är skyldig att fatta ett beslut i ärendet om sökanden tydligt uttrycker ett ansökningsönskemål som gäller ett specifikt ansökningsobjekt. Enbart diskussioner som kartlägger en lämplig examen, examensdel eller utbildning eller frågor om ansökan till utbildning medför inte skyldighet att fatta ett beslut.

Utbildningsanordnaren handleder den studerande

Om utbildningsanordnaren inte antar sökanden som studerande har den som uppgift att hänvisa sökanden till någon annan utbildning eller vid behov till någon annan tjänst. Utbildningsanordnaren ska till exempel utreda vilken utbildningsanordnare som erbjuder utbildning som lämpar sig för sökanden. Utbildningsanordnaren ska också vid behov hänvisa sökanden exempelvis till verkstadsverksamhet för unga, arbetskraftsservice eller social- och hälsovårdstjänster om anordnaren på basis av uppgifterna som lämnats in i ansökningsskedet anser att ifrågavarande tjänster är de mest ändamålsenliga för sökanden.
Med skyldigheten att handleda säkerställer man att alla sökanden får rådgivning och handledning för att hitta en lämplig examen eller utbildning oberoende av hur de söker till yrkesutbildning eller hur klar uppfattning de har om vilken examen eller utbildning som lämpar sig för dem.

Gemensam ansökan för dem som går ut grundskolan

Riksomfattande gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning ordnas varje vår. Gemensam ansökan används i första hand av unga som under ansökningsåret går ut grundskolan eller den handledande utbildningen. Gemensam ansökan stöder den omedelbara övergången till fortsatta studier i fråga om ålderklassen som går ut grundskolan. Även andra som saknar examen efter grundstadiet kan söka till yrkesutbildning genom gemensam ansökan. De som blir utan en studieplats efter den gemensamma ansökan hänvisas till att söka sig till utbildning genom kontinuerlig ansökan.

I den gemensamma ansökan söker man huvudsakligen till yrkesinriktad grundexamen.  Inom vissa branscher är det möjligt att söka till att avlägga ett kompetensområde eller ett mer begränsat ansökningsmål än ett kompetensområde i ställer för en grundexamen.

På ansökningsblanketten kan man uttrycka sitt intresse för att avlägga gymnasieutbildning eller studentexamen vid sidan om den yrkesinriktade examen. I gemensam ansökan antas en sökande inte för att avlägga en dubbelexamen, utan förutsättningarna att avlägga gymnasieutbildning utreds efter antagningen till yrkesutbildningen och då väljs studerande för eventuell gymnasieutbildning utöver yrkesutbildningen.

Gemensam ansökan används inte vid antagning av studerande till

  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas i form av läroavtalsutbildning,
  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som ordnas på främmande språk,
  • utbildning för yrkesinriktade grundexamina som riktar sig till idrottare
  • arbetskraftsutbildning eller personalutbildning.

I förordningen om gemensam ansökan föreskrivs om ansökningsförfarandena vid riksomfattande gemensam ansökan. Den 12 oktober 2017 utfärdade statsrådet en förordning om ändring av förordningen om gemensam ansökan på grund av den nya lagen om yrkesutbildning. Den nya förordningen träder i kraft den 1 januari 2018.

Förordningen om gemensam ansökan, promemoria (pdf, på finska)

Antagningsgrunder vid gemensam ansökan

Vid gemensam ansökan används gemensamma antagningsgrunder. Från år 2018 är antagningsgrunderna färre än tidigare i den gemensamma ansökan. Sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ges poäng:

  • för avlagda studier inom den grundläggande utbildningen eller vissa andra studier
  • för allmän skolframgång
  • för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov
  • för betonade vitsord
  • för arbetserfarenhet samt
  • för det ansökningsönskemål inom yrkesutbildningen som är först i prioritetsordningen.

De som avlagt gymnasiets lärokurs får poäng:

  • för allmän skolframgång,
  • för det ansökningsönskemål inom yrkesutbildningen som är först i prioritetsordningen
  • för eventuellt inträdes- eller lämplighetsprov.

Utbildningsanordnaren får ordna ett inträdes- eller lämplighetsprov. Alla sökanden ska kallas till provet. En sökande som inte deltar i inträdes- eller lämplighetsprovet kan inte antas som studerande. Sökanden kan antas till ansökningsobjektet även om han eller hon får 0 poäng i inträdes- eller lämplighetsprovet.

I undervisnings- och kulturministeriets förordning om antagningsgrunderna föreskrivs om antagningsgrunderna. En ny förordning utfärdades den 6 oktober 2017 och den tillämpas första gången vid gemensam ansökan våren 2018.

Förordning om antagningsgrunder, promemoria (pdf, på finska)

Antagning efter utbildningsanordnarens prövning

Utbildningsanordnaren kan till varje ansökningsmål anta högst 30 procent av de studerande av skäl som hör samman med den studerande som person, oavsett hur många antagningspoäng denna studerande fått. Sådana skäl som hör samman med den studerande som person är inlärningssvårigheter, sociala skäl samt avsaknad av skolbetyg eller svårligen jämförbara betyg samt som nytt skäl otillräckliga kunskaper i examensspråket för avläggande av examen.
Med det nya antagningskriteriet som grundar sig på prövning är syftet att göra yrkesutbildningen tillgängligare. Ändringen gör det lättare att söka till yrkesinriktad grundexamensutbildning och att övergå till arbetslivet, i synnerhet för invandrare. Utbildningsanordnaren bedömer separat för varje examen sökandens språkliga förutsättningar att avlägga examen, med beaktande även av hur språkkunskaperna förbättras under studietiden. Utbildningsanordnaren är inte skyldig att använda det nationella språkprovet.

Ansökan till läroavtalsutbildning och arbetskraftsutbildning

Ansökan till läroavtalsutbildning sker på samma sätt som för närvarande genom kontinuerlig ansökan så att man kontaktar utbildningsanordnaren direkt. I den riksomfattande gemensamma ansökan kan man uttrycka sitt intresse för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller en examensdel som läroavtalsutbildning. På det sättet får läroanstalterna information om de sökande som eventuellt är intresserade av att avlägga yrkesutbildningen som läroavtalsutbildning och kan vid behov berätta mer om förfarandena som gäller läroavtalsutbildning. Läroavtalsutbildning förutsätter alltid en lämplig arbetsplats.

Arbets- och näringsbyrån beslutar om antagning av studerande till arbetskraftsutbildning. Som studerande kan antas personer som är lämpade för utbildningen och för det yrke eller den uppgift som utbildningen siktar på, om de har ett av arbets- och näringsbyrån konstaterat utbildningsbehov.

Ytterligare information

Anne Mårtensson, Opetusneuvos 
OKM, Ammatillisen koulutuksen osasto (AMOS) 0295330104   förnamn.efternamn@minedu.fi