FI SV

Arbetsgrupp föreslår parlamentarisk idrottspolitisk redogörelse

Undervisnings- och kulturministeriet 12.9.2017 10.10 | Publicerad på svenska 12.9.2017 kl. 10.31
Pressmeddelande
Arbetsgrupp föreslår parlamentarisk idrottspolitisk redogörelse
Kuva: Pixabay CC0

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen tillsatte i november 2016 en arbetsgrupp under ledning av Harri Harkimo. Arbetsgruppen föreslår att det görs en parlamentarisk idrottspolitisk redogörelse där man drar upp riktlinjerna för statsförvaltningens centrala idrottspolitiska mål samt åtgärder och finansiering för de kommande åren. Arbetsgruppen hade i uppdrag att presentera förslag till åtgärder i syfte att tydliggöra statsförvaltningens roll inom och styrning av idrottspolitiken. Arbetsgruppen presenterade sammanlagt 17 förslag för att tydliggöra statsbidragssystemet för idrott och motion. Förslaget överräcktes till Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho den 12 september 2017.

Enligt arbetsgruppen kan statsförvaltningen inte med hjälp av dagens splittrade styrmedel nå önskade resultat för att bidra till att höja nivån på befolkningens hälsa, välfärd och samhörighet, och därigenom öka samhällets livskraftighet. Utgångspunkten bör enligt arbetsgruppen vara en samordning av de statliga styrmedlen och deras genomslagskraft inom idrott och motion. Redogörelsen bör få parlamentariskt godkännade, och för att följa upp den bör statsrådet tillsätta ett organ med sektorsövergripande befogenheter.

Främjande av idrott bör ingå som ett element i statens hälso- och välfärdspolitik, även i fråga om resurseringen. Därför bör den extra andel som avsätts för att främja hälsa och välfärd ökas från en procent till tre procent.

Kommunernas statsandels- och bidragssystem bör reformeras i samarbete med olika förvaltningsområden. Den allmänna principen för beviljande av finansiering bör utgöras av kommunens aktivitet, resultat och genomslagskraft inom de områden som definieras i idrottslagen.  Statsandelen bör belöna positiva förändringar som uppvisas i fråga om kommuninvånarnas motionerande, fysiska funktionsförmåga och delaktighet.

I beviljande och uppföljning av och samt tillsyn över statsunderstöd bör man betona den understödda verksamhetens resultat. Bidragstagare bör belönas för lyckad och framgångsrik verksamhet. I fråga om understöden till idrottsorganisationer bör man övergå från nuvarande system till ett mer långsiktigt, som omfattar cykler på tre eller fyra år. Både antalet bedömningskriterier och specialunderstöd bör minskas, och kriterierna för bidragen bör dessutom förtydligas. Antalet organisationsgrupper bör minskas från nuvarande sju till två. Samtidigt bör man kräva att de organisationer som får understöd ger bättre dokumenterad information om sin verksamhet. Statsunderstödssystemet bör digitaliseras i sin helhet.

I syfte att stärka den uppskattning elitidrotten röner och finansieringen av den, bör Finlands Olympiska Kommitté skissera upp och redogöra för elitidrottens samhälleliga roll och betydelse i Finland på 2020-talet.   

Det bör anvisas medel för att stödja unga idrottare.  Ministeriet bör anvisa 1,2 miljoner euro i extra budgetanslag för att underlätta den ekonomiska situationen för de största talangerna bland 18-22-åringarna  och för att dessa unga ska kunna skapa sig en internationell idrottskarriär. Ministeriet bör delta i finansieringen av den planerade Olympia-fonden genom motfinansiering. Fondens mål är att samla in 45 miljoner euro i kapital, varefter fonden omvandlas till en stiftelse och intäkterna används för projekt som går ut på att stödja enskilda idrottare på vägen samt olika elitidrottsprogram.

Ministeriet bör anvisa en miljon euro i extra budgetanslag för att stödja idrottsmöjligheterna för barn i familjer med små inkomster. Ministeriet bör därtill bättre beakta och genomföra åtgärder för bromsa kostnadsutvecklingen inom idrott och motion som hobby i enlighet med de rekommendationer olika arbetsgrupper fört fram under de senaste åren.

Beskattningen bör bli skäligare för frivilligverksamheten inom idrott, föreningsverksamhet och motionsservice av allt mer mångskiftande karaktär. Därtill bör man tillämpa en lägre nivå på omsättningsskatten (10 %) samt på idrottstjänster med fokus på utbildning och undervisning. Allmännyttiga samfund såsom idrottsföreningar, bör ersättas för utgifterna för den omsättningsskatt de betalar för idrottsanläggningar. Enligt arbetsgruppen bör man dessutom höja maximibeloppet för resekostnader till 5000 euro per år och skyldigheten att uppge prissummor bör ändras i skäligare riktning.

- - -

Ordförande för gruppen var riksdagsledamot Harry Harkimo. I arbetsgruppen ingick riksdagsledamöterna Ritva Elomaa och Ville Skinnari, ordföranden för statens idrottsråd, rektor Tapio Korjus,  idrottaren Riikka Lehtonen, företagaren Jarkko Nieminen, generalskreteraren för statens idrottsråd Minna Paajanen och direktören för ansvarsområdet för idrott vid UKM, Tiina Kivisaari. Sekreterare för arbetsgruppen var överinspektör Kari Niemi-Nikkola från undervisnings- och kulturministeriet.

Publikation:  Förtydligande av statens roll och styrmetoder inom den finska motions- och idrottskulturen

Ytterligare information:
- arbetsgruppens ordförande, riksdagsledamot Harry Harkimo, tfn 0400 226 666
- arbetsgruppens sekreterare, överinspektör Kari Niemi-Nikkola. undervisnings- och kulturministeriet, tfn 02953 30112